EU-president Charles Michel har kallat till ett extra toppmöte den 20 februari med stats- och regeringscheferna för de 27 EU-länderna för att bryta det politiska dödläget kring finansieringen av EU.
Michel säger att det är dags att nå en överenskommelse på högsta nivå om flerårsramen för åren 2021–2027. Det är den regeringsperiod som den nya europeiska kommissionen, som tillträdde förra året, har.
EU-länderna förhandlar i flera månader utan nämnvärt resultat med Kommissionen Von der Leyen och Europaparlamentet om den nya långtidsbudgeten. På grund av britternas utträde finns det ett underskott i budgeten på cirka 12 miljarder euro per år. De andra EU-länderna måste fördela bortfallet av det brittiska bidraget mellan sig.
Dessutom står Europeiska unionen inför stora omfördelningar i utgifterna, bland annat på grund av Green Deal, planen för att bli klimatneutral 2050. Dessutom har Europeiska kommissionen och Europaparlamentet presenterat nya önskemål och planer för de kommande åren som också kräver extra utgifter.
Idealiskt sett borde den nya långtidsbudgeten redan ha slutförts i slutet av förra året av den föregående Europeiska kommissionen - Juncker. Redan då stod det klart att stora ekonomiska problem väntade, inte bara vad gäller beloppens storlek utan också tidsaspekten. Europeiska kommissionen behöver ungefär ett år för att upprätta lagar för att kunna spendera pengarna. Det gör att det första året för den nya EU-ledningen riskerar att bli ett förlorat år för att starta nya planer.
Fyra EU-länder (Nederländerna, Österrike, Sverige och Danmark) vill att den nya sjuåriga budgeten ska hållas på nuvarande nivå, maximal 1,00 procent (cirka 1000 miljarder euro) av Europas bruttonationalinkomst. Kommissionen Von der Leyen siktar på 1,11 procent, och Europaparlamentet på 1,3 procent. Men åsikterna skiljer sig inte bara kring pengar utan också kring innehållet i nuvarande och framtida EU-länder. Vissa EU-länder anser att EU redan har för många uppgifter och bör krympa.
Under de senaste två veckorna har nära medarbetare till EU-president Michel talat med de politiska rådgivarna till de 27 regeringscheferna. Denna procedur var tänkt att känna av var miniminivån för alla parter ligger. Diskussionen har befunnit sig i totalt politiskt dödläge i över ett år. Ett kompromiss enligt Brysselkällor är endast möjlig om man inte bara ser till budgetens storlek utan också hur pengarna spenderas (vem som drar nytta av dem) och en ny rabattordning för länder (nettopbetalare) som annars betalar oproportionerligt mycket till EU.
Genom att kalla till detta extra finanstoppmöte ökar EU-president Michel pressen på ledarna att göra eftergifter. Ett misslyckande är inte bara ett nederlag för honom som EU-president utan påverkar negativt alla EU-ledare. Dessutom gör ett misslyckande chansen till en överenskommelse senare i år svårare. Framför allt kommer det bara att förvärra stämningen, kommissionen Von der Leyen kan inte ta en nystart, och andra nödvändiga reformer (Green Deal?) kommer inte ens igång.