Biobränslen anses vara ett alternativ till fossila bränslen för att minska växthusgaser från transport- och fordonssektorn. Under de senaste tio åren har EU spenderat cirka 430 miljoner euro i subventioner för att främja biobränslen. Men övergången från laboratorieforskning till verklig storskalig produktion har inte kommit igång och kan dröja många år till.
En långvarig förväntning har varit att naturliga produkter från jord- och trädgårdsbruk skulle kunna vara råvaror för nya, miljövänliga bränslen. Hittills används de biobränslen som produceras främst som tillsats i vanlig bensin, diesel och flygbränsle, och då i mycket begränsad omfattning.
Dessutom begränsar tillgången på lämplig biomassa användningen av biobränslen. Europeiska kommissionen förväntade sig att stimulans och användning av biobränslen skulle öka EU:s energisjälvständighet. Men i verkligheten importeras många råvaror främst från tredje länder (till exempel import av begagnad bak- och stekolja från Kina, Storbritannien, Malaysia och Indonesien).
Europeiska revisionsrätten konstaterar att den europeiska politiken inte lyckas få igång produktion och investeringar i denna nya sektor. Flygindustrin skulle till exempel kunna bli en stor konsument av biobränslen, något EU redan fattat beslut om. I dessa beslut fastställdes att nivån för hållbart flygbränsle till 2030 ska vara 2,76 miljoner ton oljeekvivalent, medan den nuvarande potentiella produktionskapaciteten knappt når en tiondel av denna mängd.
Framtiden för biobränslen i vägtrafiken har också blivit osäker de senaste åren. Den stora satsningen på övergång till elbilar, i kombination med att nya bensin- och dieselbilar ska fasas ut 2035, kan också innebära att biobränslen knappast kommer att kunna användas i större skala inom EU:s vägtrafik.