Uppskjutningen av undertecknandet av avtalet är en direkt följd av fortsatta franska och italienska invändningar och förnyade våldsamma demonstrationer från tusentals europeiska bönder. Vid en protest i centrala Bryssel uppstod oroligheter och skadegörelse.
För det finansiella och militära stödet till Ukraina har man nu beslutat att under de kommande åren bevilja nya EU-lån till krigslandet. Resultaten från EU-toppmötet visar hur svårt det är att nå gemensamma beslut när politiska åsikter och intressen kolliderar.
Europeiska unionen har nu godkänt ett lån på 90 miljarder euro till Ukraina, avsett för de kommande två åren. Därmed är finansieringen för landet tryggad, men inte via den tidigare föreslagna vägen.
Planen att direkt använda frysta ryska statliga tillgångar till Ukraina gick inte igenom. Efter timslånga förhandlingar kunde man inte nå enighet om detta. Förslaget togs bort, trots starkt stöd i förväg från några stora EU-länder och Europeiska kommissionen.
Istället valde regeringscheferna en nödlösning: gemensamma EU-lån som garanteras av EU:s budget. Inte alla EU-länder deltar i denna konstruktion. Resultatet presenterades som ett kompromissförslag som garanterar stöd till Ukraina, men som också blottlägger interna splittringar.
Samtidigt klargjordes att undertecknandet av handelsavtalet mellan EU och Mercosur-länderna återigen skjuts upp. Överenskommelsen, som var planerad till slutet av december, skjuts till januari. Ett exakt nytt datum är ännu inte fastställt.
Uppskjutningen skedde efter att Italien begärt extra tid för att ta itu med böndernas oro. Frankrike och Italien fortsatte att upprepa sina invändningar under toppmötet. De fruktar att europeiska bönder kommer att påverkas av importen av billigt kött från Latinamerika.
Dessa oroande frågor märktes även utanför Bryssels mötesrum. Under toppmötet samlades tusentals bönder vid EU-kontoren. Med sina traktorer blockerade de vägar och kom i konflikt med polisen. För att lugna bönderna godkände EU-institutionerna en tilläggstext där det anges att införselavgifter kan återinföras om stora mängder importerad fjäderfä eller nötkött stör den europeiska marknaden.
Diskussionen om handelsavtalet med de sydamerikanska länderna berör en bredare fråga som EU brottas med: hur ekonomiskt självständiga EU-länderna vill vara i en värld där (ekonomiska, finansiella och militära) maktförhållanden förändras. Förespråkarna ser avtalet som en möjlighet att bli mindre beroende av USA och Kina. Motståndarna pekar på inhemska konsekvenser och politiska risker.
Under de senaste månaderna har kommissionens ordförande Ursula von der Leyen offentligt förespråkat beslagtagning av ryska tillgångar och sagt att hon i slutet av veckan i Brasilien skulle underteckna Mercosur-avtalet. Hon ansåg att EU:s regeringschefer vid detta toppmöte behövde ta en kraftfull och framtidsinriktad linje.
Det faktum att EU-toppmötet inte följde hennes uppmaning vid två tillfällen kommer utan tvekan att betraktas som en politisk förlust för Von der Leyen i många europeiska huvudstäder.