Mötet är framför allt till för att diskutera riktningen för utvidgningspolitiken. Både EU-ledare och kandidatländer deltar. Europeiska kommissionen presenterar samtidigt sina nya utvärderingsrapporter, som enligt Bryssel fastställer hur långt länderna kommit med sina reformer och anpassning till EU-regler.
Ukraina och Moldavien verkar stå närmast medlemskap. Båda länderna har status som kandidatländer och hoppas kunna påbörja formella förhandlingar under de kommande månaderna. Osäkerhet råder dock kring när de faktiskt kan ansluta sig, delvis på grund av politiska blockader inom unionen.
För att nya länder ska tas upp krävs samtycke från alla nuvarande medlemsstater. För att kunna kringgå de politiska invändningarna från Ungerns premiärminister Viktor Orbán arbetar man i Bryssel med procedurmässiga omvägar. Då kan de övriga 26 EU-länderna godkänna och den sista (ungerska) rösten skjuts upp till ett framtida beslut.
Enligt kommissionens ordförande Ursula von der Leyen handlar utvidgning inte bara om tillväxt, utan också om säkerhet. Kriget i Ukraina har fört EU närmare dess grannländer. ”En större union är en säkrare union,” sade hon tidigare, med detta gav hon stöd till de östra kandidaterna.
Serbien får hård kritik från Bryssel. I den kommande rapporten framgår att reformerna där stagnerar och att landet inte tar avstånd från Ryssland på ett tillräckligt sätt. Ändå håller den serbiska regeringen fast vid målet om EU-medlemskap, trots minskande stöd bland befolkningen.
Även Georgiens framtid bevakas noggrant. Europeiska kommissionen är bekymrad över det växande ryska inflytandet och tillbakagången för demokratiska institutioner. Kommissionär Marta Kos medgav att Bryssel tidigare gjort för lite för att bekämpa (rysk) inblandning (i Georgien) från yttre håll.
Under toppmötet diskuteras en ny anslutningsmodell. Både en provperiod kan införas där nya medlemmar ännu inte har full vetorätt. En sådan ”Europa i två hastigheter” ska förhindra att EU blir för tungrott vid beslutsfattande, men idén väcker också motstånd.
Kommissionär Kos betonade tidigare att EU "lärt sig av tidigare misstag" och att reformer måste gå hand i hand med utvidgningen. Kommissionen vill tydliggöra vad som förväntas av kandidatländer innan de kan delta fullt ut i unionen.
Många europeiska ledare ser utvidgning som en möjlighet, men också som en risk. Ett större Europa kräver snabbare beslutsfattande och färre blockeringar. Därför överväger EU att ändra enhällighetsregeln, så att inte ett land längre kan stoppa hela processen.
Kritiker menar också att de nuvarande 27 EU-länderna fortfarande inte dragit lärdom av Brexit, Storbritanniens utträde ur EU. De hävdar att EU först måste modernisera sin styrmodell kraftigt innan nya länder tas upp.