EU:s ledare och de sex länderna på Västra Balkan samlades på fredagen i Tivat i Montenegro. Samtalen handlade om EU:s utvidgningsframtid och framstegen för kandidatländerna. Vissa Balkanländer har stått på kandidatlistan i tio år.
Strategiskt
Intresset för utvidgning har ökat på senare tid. Inom EU finns en känsla av att utvidgning inte bara är ett politiskt val, utan också alltmer en strategisk nödvändighet. Därför söker man möjligheter att påskynda det nuvarande anslutningsprocessen.
Ryssland och Kina
En viktig anledning till detta är den ökade oron för utländsk påverkan i regionen. I diskussionerna pekas det regelbundet på Rysslands krigiska roll. EU vill förhindra att Moskvas inflytande ökar ytterligare i länder som länge varit på väg mot medlemskap, som exempelvis Georgien och Serbien.
Promotion
Även Kinas ökade närvaro spelar en roll. Europeiska planer för ekonomiskt samarbete och finansiellt stöd ska hjälpa till att stärka banden mellan dessa kandidatländer och EU.
Reformer
Samtidigt betonar EU-ledarna att en snabbare anslutning inte innebär att kraven tas bort. Länder som vill bli medlemmar måste fortsätta arbeta med reformer, bland annat inom rättsväsendet, förvaltningen och bekämpningen av korruption.
Det nuvarande anslutningsförfarandet upplevs som långvarigt av många inblandade. Därför diskuteras nya former av stegvis integration. Kandidater skulle tidigare kunna få tillgång till vissa fördelar med europeiskt samarbete, innan fullständigt medlemskap uppnåtts.
Montenegro och Albanien
Montenegro betraktas som en av de kandidater som kommit längst. Vid sidan av utvidgningsdiskussionerna fanns oro för de fortsatta spänningarna mellan Serbien och Montenegro. Albanien nämns också som ett land som gjort framsteg i anslutningsprocessen den senaste tiden.
Frågan om en eventuellt snabbare anslutning av Ukraina och Moldavien är separat från Balkanregionen. Om dessa två länder kan ett beslut fattas vid utrikesministrarnas möte den 15 juni.