Enligt en brett understödd rapport från Europaparlamentet råder en allvarlig tillbakagång i demokratiska normer under Turkiets nuvarande AKP-regering. Undertryckandet av fredliga demonstranter och politiska motståndare, såsom Istanbuls populära borgmästare Ekrem İmamoğlu, väcker oro. Parlamentet ser dessa åtgärder som försök att manipulera den politiska spelplanen.
EU:s kriterier för anslutning, inklusive demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, är enligt Europaparlamentet icke förhandlingsbara. Ankara uppfyller inte dessa krav, vilket blockerar vidare samtal. Även provokationer som Erdogans besök i det ockuperade Nordcypern undergräver relationerna med EU-länderna.
Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan besökte den norra delen av Cypern i juli 2021, vilket av europeiska institutioner ses som en provokation mot det internationellt erkända södra Cypern. Ledaren för den turkcypriotiska delen, Ersin Tatar, kallade Europaparlamentets rapport i Cyprus Mail för ett “partiskt dokument” som inte tar hänsyn till verkligheten på ön.
Europaparlamentet vill dock inte stänga dörren helt. Många turkar, särskilt unga, förblir uttalat pro-europeiska. Det samhälleliga stödet är skäl att inte avsluta anslutningsprocessen permanent, trots den nuvarande upphävningen av samtalen.
Turkiet har förhandlat om medlemskap i EU sedan 2005. Den senaste försämringen av den inhemska situationen gör att dessa samtal nu formellt är frysta. Europaparlamentarikerna betonar att endast reformer i Ankara kan återuppta processen. Detta framgår av det breda stödet för rapporten i parlamentet.
Förutom oro finns också en erkänsla för Turkiets strategiska roll. Som NATO-medlem och partner i Svarta havsområdet, Mellanöstern och kring Ukraina spelar landet en nyckelroll. Därför vill parlamentet behålla den politiska dialogen och fördjupa samarbetet.
Det samarbetet kan inriktas på gemensamma intressen såsom klimatpolitik, energisäkerhet, bekämpning av terrorism och migration. Samtidigt måste EU enligt rapporten vara tydligt med sina kärnvärden och inte göra eftergifter när det gäller grundläggande principer.
Den nederländske liberale EU-parlamentarikern Malik Azmani (VVD) kallar samarbetet med Turkiet för en strategisk nödvändighet, men förespråkar en “smart strategi”. Det innebär att man upprätthåller tryck på demokratiska reformer samtidigt som samtal fortsätter inom andra områden. Azmani var en av rapportens författare.