Europeiska unionen avsätter hittills årligen 58 miljarder euro för att subventionera jordbruket. Denna utgift motsvarar ungefär en tredjedel av alla EU-utgifter. Under många år har EU:s beslutsfattare med avund sett på hur bekvämt miljarder spenderas årligen på den gemensamma jordbrukspolitiken (GLB/CAP). Rapporter om bedrägerier och missbruk kommer nu att spela en stor roll i de kommande diskussionerna om en genomgripande översyn av jordbruksfonderna.
Jordbrukssubventionerna hamnar i de flesta central- och östeuropeiska länder i händerna på politiker som tar för sig själva, på bekostnad av jordbrukarna som ser sina marker försvinna. The New York Times har nyligen undersökt hur EU:s subventionssystem fungerar, och den flamländska tidningen De Morgen sammanställde nedanstående specifikation om hur den vänskapskrets kring premiärminister Viktor Orbán i Ungern lyckats roffa åt sig EU-miljonerna.
Hur arbetar Ungerns premiärminister Orbán? För att ha rätt till europeiska subventioner behöver man mark. Orbán sålde därför tusentals hektar statlig mark till närstående medarbetare, familj och vänner. En av hans barndomsvänner blev på så vis en av de rikaste personerna i Ungern. Medan jordbrukssubventionerna är avsedda för småbrukare visar undersökningar att 80 procent av pengarna hamnar hos 20 procent av markägarna. Bönder som kritiserar systemet förlorar systematiskt sina subventioner och utsätts för revisioner eller märkliga miljöinspektioner. Genom sådana påtryckningar ter sig den kommunistiska eran inte långt borta.
2010 gjorde Orbán ännu ett försök att bli premiärminister och hoppades, genom en koalition med bondeledaren Angyan, vinna böndernas röster. Han lyckades väl med sin plan och utsåg Angyan till statssekreterare för landsbygdsutveckling.
Orbán arrenderade ut stora landområden till politiska allierade eftersom de europeiska subventionerna fördelas baserat på storleken av jordbruksmarken. Regeringen under Orbán började 2011 arrendera ut offentlig mark. Trots påståenden om att endast lokala bönder skulle beviljas marken gick den ändå till Orbáns anhängare som betalade väldigt låg hyra.
2015 tog Orbán det ännu ett steg längre genom att sälja hundratusentals hektar statlig mark till politiska bundsförvanter och familjemedlemmar. På så sätt stärkte Orbán sin makt över landsbygden. Köparna kan i sin tur räkna med miljoner i jordbrukssubventioner. På grund av missnöje med denna kurs avgick statssekreteraren och vände sig nu emot Orbán.
Europeiska unionen föredrar att inte blanda sig i inrikespolitiskt känsliga frågor och litar vanligtvis på de valda nationella politikerna. Men i praktiken har Europa helt enkelt inte verktygen för att kunna ingripa i sådana situationer. 2015 beställde Europaparlamentet, efter en varning om praxis i Östeuropa, en rapport från Transnational Institute i Amsterdam som fokuserar på markkapningar och tvivelaktiga affärer. Den rapporten avslöjade delvis samma problem som nu i The New York Times undersökning.
Europeiska kommissionen meddelade efter undersökningen att de inte tolererar bedrägeri med jordbrukssubventioner och genomför revisioner. I Europeiska revisionsrättens årsrappport för 2018 nämns en felprocent på 2,4 procent för utgifter av europeiska medel för jordbruk och landsbygd. För direkta utbetalningar till jordbrukare fastställdes inte ens någon felprocent.
Medlemsstaterna och Europaparlamentet förhandlar för närvarande om utgifter fram till 2027. Inom denna ram har Europeiska kommissionen föreslagit att utbetalningen av fonder ska kopplas närmare till god förvaltning och respekt för rättsstaten. Europeiska kommissionen förväntar sig också mycket av den nyligen utsedda europeiska åklagaren, som från och med nästa år själv kan åtala och föra rättegångar om fusk med europeiska pengar.
Nu när kraftiga nedskärningar måste göras under de kommande åren (på grund av britternas utträde eller önskad ny politik) och statschefer samt ministrar högst vill behålla sin årliga andel på nuvarande nivå, är det inte längre en fråga OM jordbrukssubventioner ska skäras ner, utan HUR MYCKET de kommer att skäras ner.