EU:s strategi för biologisk mångfald lanserades 2020 som en tioårsplan för att vända tillbakagången för natur, ekosystem och djurarter. Halvvägs in visar det sig att endast hälften av de drygt 170 rekommendationerna i planen faktiskt har följts upp. Endast en liten del av skyddsmålen uppvisar förbättringar, och majoriteten av trenderna är negativa.
Av de mer än 40 mätindikatorer som tagits fram för att följa utvecklingen visar det sig att en betydande andel är otillräckligt utvecklade eller helt saknas. Det gör det svårt att avgöra var förbättringar sker och var ingripanden krävs. Särskilt frånvaron av data om biotopernas kvalitet hindrar riktade åtgärder, enligt den europeiska forskningsbyrån.
Analysen visar att jordbruksaktiviteter är en av de största påfrestningarna för natur och biologisk mångfald. Intensiv användning av jordbruksmark och förlust av gräsmarker bidrar starkt till nedgången av arter och ekosystem. Denna negativa påverkan beskrivs av flera källor som strukturell och svår att vända.
Även om vissa EU-länder gör framsteg med att inrätta skyddade områden och återställningsprojekt, är dessa otillräckliga för att vända utvecklingen. Endast ett begränsat antal länder driver aktiv politik för att nå de överenskomna målen.
Den befintliga EU-lagstiftningen för naturvård, som fågeldirektivet och habitatdirektivet, tillämpas eller efterlevs enligt utvärderingen inte fullt ut. Bristande samordning mellan medlemsländer, splittrad genomförande och otillräcklig finansiering anges som orsaker till den långsamma framgången.
Ett viktigt problem är att många av strategierna låter bra på papper men i praktiken knappt leder till konkreta åtgärder. Implementeringen bromsas av politiskt motstånd, ekonomiska intressen och bristande uppföljning, sägs det.
Europeiska kommissionen uppmanar till ökade insatser under de kommande fem åren. Det efterlyses en snabbare införande av saknade mätverktyg, bättre skydd av naturliga livsmiljöer och ökat engagemang från medborgare och lokala myndigheter.
Utan extra ansträngningar kommer de flesta av målen i 2030-strategin för biologisk mångfald inte att nås. Den nuvarande trenden pekar på fortsatt tillbakagång av natur och artdiversitet i nästan alla EU-medlemsstater, med stora risker för ekosystem, jordbruk och folkhälsa, slutar JRC-studien.

