Beslut förbereds nästa vecka om en möjlig utvidgning av Europeiska unionen med Ukraina och Moldavien, samt eventuellt även med Montenegro och Albanien. Förslaget har tagits fram som diskussionsunderlag inför utrikesministrarnas möte, så att regeringscheferna senare i år kan fatta beslut i frågan.
Förslaget har utarbetats av Tyskland, Frankrike, Belgien, Luxemburg och Nederländerna, som tillsammans med Italien i början av 1950-talet bildade ”de sex” som grundade Europeiska ekonomiska gemenskapen (EG), föregångaren till dagens EU.
Balkanländer
Planen kommer i ett skede då EU förbereder nästa steg i anslutningsprocesserna för flera kandidatmedlemsstater. Redan förra veckan diskuterades några Balkanländer som har förhandlat med Bryssel om fullt medlemskap i mer än tio år.
Promotion
Enligt förslaget skulle nykomlingar under en övergångsperiod inte ha rösträtt i vissa beslut som kräver enhällighet. Det gäller bland annat beslut om EU:s budget, unionens utrikespolitik och framtida utvidgningar av blocket.
Successivt
De fem länderna anser att utvidgning förblir ett viktigt verktyg, men att nya inträden inte får leda till en situation där beslutsfattandet inom EU försvåras. Därför förespråkar de en diskussion om hur nya medlemmar successivt kan avancera till fullt medlemskap med alla tillhörande rättigheter.
De föreslagna övergångsåtgärderna kan få konsekvenser för länder som för närvarande kommit längst i sin anslutningsprocess, inklusive Montenegro och Albanien. Även Ukraina och Moldavien nämns i diskussionerna om framtida utvidgningar av EU.
Principer
Utöver begränsningar av vissa rösträtter innehåller förslaget även planer på extra garantier kring demokratiska principer, rättsstatens princip och pressfrihet. De fem initiativtagarna vill utveckla nya mekanismer för att kontrollera att nya medlemmar fortsätter att uppfylla dessa grundläggande krav.
Det innefattar ett system som gör det möjligt för EU att ingripa när en ny medlem allvarligt avviker från dessa normer. Det föreslås också att skyddsåtgärder ska kunna tillämpas när en medlemsstats beteende hindrar samarbetet inom unionen.
Även i efterhand
Vidare diskuteras en längre och anpassad garantiklausul som även kan tillämpas efter inträdet. Detta för att initiativtagarna vill förhindra att problem först blir synliga efter att ett land redan blivit fullt medlem. Dessa förslag är en reaktion på hur Ungern och Slovakien under de senaste åren har fördröjt eller blockerat många beslut.