Europeiska unionen diskuterar på ett extra toppmöte på torsdag att använda det så kallade verktyget mot ekonomisk tvångspolitik. Detta medel är avsett att straffa länder som använder handel som ett politiskt påtryckningsmedel. Det anses vara ett tungt alternativ och har aldrig tidigare aktiverats, men ligger nu på bordet.
Utöver detta anti-tvångspaket förbereds andra handelsåtgärder. EU-ambassadörer konstaterade på söndagen att blocket snabbt måste ha konkreta alternativ tillgängliga om samtalen med Washington inte ger resultat. En återaktivering av tidigare uppskjutna importavgifter nämns i detta sammanhang.
Europeiska ledare möts denna vecka för krismöte. Dessutom är samtal schemalagda med USA:s president vid sidan av World Economic Forum i Davos. Därefter väntas ett separat toppmöte för EU-ledarna för att bestämma nästa steg.
Även Europaparlamentet har tagit ställning. Parlamentet vill denna vecka i Strasbourg besluta att frysa det handelsavtal som slöts i slutet av förra året mellan EU och USA. Det avtalet förutsätter amerikanska importtullar på 15 procent kopplade till att avstå från extra europeiska avgifter.
Samtidigt höjs inom EU rop på försiktighet. Diplomater betonar att huvudstäder vill ta tid på sig för att bestämma rätt kurs. Det finns ett brett stöd för att reagera, men inte för en snabb upptrappning utan eftertanke.
Anledningen till mötet är det amerikanska presidentens tillkännagivande att införa särskilda importtariffer mot åtta europeiska länder. Tullarna på tio procent skulle träda i kraft den 1 februari och i början av juni höjas till 25 procent om inget avtal nås om Grönland.
Tarifferna gäller för alla varor som exporteras till USA. De ska gälla tills dess att en fullständig och total överenskommelse om Grönland är sluten, enligt den amerikanska presidenten. Det är oklart hur denna åtgärd är juridiskt grundad.
Parallellt med handelskonflikten har den militära närvaron ökat på Grönland. Europeiska NATO-länder har skickat spaningsteam för gemensamma övningar. USA har kraftfullt kritiserat denna insats, medan europeiska regeringar talar om transparenta försvarsåtgärder.