Europeiska kommissionen överväger bland annat restriktioner för ryska turistvisum. Syftet är att begränsa inflödet av besökare ytterligare. Tidigare besökte flera miljoner ryssar EU-länder. Förra året var det endast en halv miljon, främst rika ryssar. Ett totalförbud mot inresa diskuteras fortfarande, men det råder delade meningar bland EU-länderna om detta.
Man överväger också att begränsa ryska diplomaters rörelsefrihet inom Schengenområdet. Särskilt EU-länder vid östgränsen trycker på för begränsningar av oro för sabotage och spionage. Förespråkare ser detta som ett sätt att förhindra missbruk av diplomatiska privilegier, medan skeptiska stater varnar för möjliga repressalier från Moskva.
Det nittonde sanktionspaketet riktar sig också mot energihandeln. Europeiska kommissionen vill utöka de befintliga begränsningarna för rysk oljeexport. Externa aktörer nämns också: oberoende raffinaderier i länder som Kina och Indien kan komma att hamna på sanktionslistan om de är involverade i vidareförsäljning av rysk olja och därigenom underminerar sanktionerna.
En annan viktig del handlar om de frysta ryska tillgångarna. Europaparlamentet har uppmanat att ta bort begränsningarna kring konfiskering av ryska banktillgångar, så att dessa pengar kan användas för återuppbyggnad och militärt stöd till Ukraina. Kommissionen undersöker juridiska konstruktioner för att kunna använda pengarna utan att bryta mot internationella bankregler.
Moskva har reagerat kraftigt. Kreml varnade för att varje försök att överföra ryska statliga eller privata tillgångar till Ukraina kommer att ses som en fientlig handling. Ryska myndigheter hotar med motåtgärder mot länder som gör sig skyldiga till detta. Moskva betonar också att europeiska medborgare och företag kan drabbas av vedergällningsaktioner.
Trycket på Ryssland ökar inte bara ekonomiskt. Samtidigt ökar spänningarna militärt, efter att ryska drönare nyligen trängt in i Polen och Rumäniens luftrum. I Polen har några drönare skjutits ner av Nato-jaktplan medan drönare i Rumänien inte hindrades. Dessa incidenter ökar oron för en möjlig bredare militär upptrappning.
Flera Nato-länder förespråkar en no-fly-zon mot ryska drönare. En sådan åtgärd skulle kunna gälla inte bara vid gränsen mot Polen utan även över Ukraina. Ett formellt krav från Kyiv krävs för ett beslut. Ryssland har varnat för att Nato-aktioner mot ryska drönare i ukrainskt luftrum kommer att ses som direkta attacker.
Samtidigt följer EU-institutionerna med stor oro de militära övningar som Ryssland genomför nära den polska gränsen. Dessa storskaliga manövrer ses som en potentiell provokation mot Nato.