Med det stora handelsavtalet positionerar sig Europeiska unionen mer framträdande bland de internationella ekonomiska stormakterna. Med detta handelsavtal sprider EU riskerna och utökar sina egna exportmöjligheter.
Därmed blir EU mindre beroende av handelsavtal med USA som under president Trump haft en ständigt skiftande och osäker kurs.
Just nu arbetar Bryssel också med ett stort handelsavtal med Australien, samtidigt som ett frihandelsavtal med några sydamerikanska länder också är nästan klart.
Avtalet ingår i en bredare europeisk strategi för riskspridning. EU vill vara mindre beroende av några få stora handelspartners och söker aktivt efter stabilare, långsiktiga partnerskap. Avtalet med Indien öppnar marknader för cirka två miljarder människor och markerar ett genombrott efter år av stiltje.
Avtalet firades förra veckan i New Delhi av europeiska och indiska ledare. De betonade att avtalet inte bara är ekonomiskt viktigt utan även har en tydlig politisk betydelse i en föränderlig världsordning.
Avtalet förutsätter ömsesidig marknadsöppning. Indien sänker eller tar bort importtullar för en stor del av den europeiska exporten, medan EU gör samma sak för nästan alla indiska varor, mätt i handelsvärde.
Europa får bättre tillgång för sektorer som bilar och alkoholhaltiga drycker. Indien får i sin tur eftergifter inom läkemedel och tjänster, utöver löften om fortsatt samarbete.
Jordbrukssektorn spelar en begränsad roll i avtalet. Båda parter valde att agera försiktigt här, delvis för att undvika politiskt motstånd som spelade en stor roll i tidigare handelsavtal.
Avtalet måste fortfarande vidareutvecklas och tillämpas. Den exakta effekten för vissa sektorer, inklusive stål och klimatrelaterade avgifter, är fortfarande oklar. Dessa detaljer måste fyllas i vid fortsatta förhandlingar.