Europakommissionens Nitratskommitté ska denna vecka besluta om Irland får fortsatt tillstånd att sprida mer gödsel än andra EU-länder på sina betesmarker. Den så kallade derogationen löper ut i slutet av året, och för Nederländerna och Danmark har den redan löpt ut.
Irlands regering nådde förra månaden en preliminär överenskommelse med EU:s miljökommissionär Jessika Roswell om extra och strängare åtgärder mot nitratföroreningar. Efter att en rapport nyligen publicerades om ökad vattenförorening har Dublin beslutat om striktare nitratkriterier och mätningar i en mycket större omfattning ( ‘hela vägen till källan’) med hundratals mätpunkter.
På detta sätt vill irländarna regionalt kunna visa var jordbruket effektivt minskar vattenföroreningar. Kommissionär Roswell vill ge Irland tre extra år för detta ( förlängning av derogationen), men överlåter beslutet till experterna i Nitratskommittén på onsdag och därefter till övriga EU-länders godkännande. Enligt henne har mycket redan gjorts i Irland, men mer behöver göras för att nå juridiskt hållbara beslut.
Näringsämnen från jordbruket anges som en viktig orsak till vattenföroreningar. Irländska lantbruksorganisationer fruktar att Nitratskommittén kommer att ställa orealistiska och omöjliga krav. Sammanträffande mönster syns även i Nederländerna och Danmark. Vattenkvaliteten blir alltmer avgörande: utan påvisbar förbättring blir det ingen dispens.
Danmark arbetar numera tillsammans med regionala myndigheter, miljöorganisationer och jordbruksorganisationer med en nationell strategi (‘tripartit’) för att bekämpa vattenföroreningarna, och intresset för detta är ovanligt stort i Bryssel. Landet skärper sin hantering av nitratföroreningar med nya kvoter för bönder och extra naturreservat. Åtgärderna syftar till att minska kväveutsläppen till vatten ytterligare.
I Nederländerna råder däremot en återvändsgränd som varat i över femton år mellan regering, jordbrukssektorn och miljöorganisationer om ifall kväveföroreningarna ska minska eller ej. Domstolar har redan meddelat bindande utslag i frågan, men många jordbruksorganisationer vill inte samarbeta för en tvingande minskning av djurbeståndet.
Den nederländske avgående premiärministern Dick Schoof sade nyligen att han om två veckor vid EU-toppmötet i Bryssel åter kommer att föra fram krav på förnyad derogation för nederländskt jordbruk, i utbyte mot godkännande av det europeiska Mercosur-frihandelsavtalet. Beslut om detta avtal måste också fattas inom EU:s instanser under de kommande två veckorna. Europaparlamentet försöker nästa vecka koppla nya villkor till avtalet för att förbättra kompensationen till europeiska bönder.