Den politiska stämningen både i Island och i Bryssel har på senare tid blivit mer mottaglig för detta.
De återupptagna samtalen inleds med avtal om säkerhet, försvar och oceanförvaltning. Ett nytt memorandum har till exempel undertecknats om fiske och maritimt samarbete. Båda parter vill bättre skydda sin kritiska infrastruktur och motverka illegala aktiviteter till havs. Island förblir en viktig NATO-partner och samarbetet med EU ska byggas vidare på detta, sägs det.
Tidigare förhandlingsrundor om Islands medlemskap i EU avbröts 2015. De viktigaste invändningarna från isländskt håll handlade om skyddet av deras nationella fiskesektor. Många islänningar fruktade att ett EU-medlemskap skulle leda till förlorad kontroll över deras fiskområden, som är av stor ekonomisk och symbolisk betydelse för landet.
Enligt den isländska regeringen har situationen nu förändrats. Den europeiska energikrisen och det försämrade säkerhetshotet från Ryssland har påverkat tänkandet i Reykjavik. Dessutom har stödet bland befolkningen för ett närmare samarbete med EU ökat, vilket ger regeringen utrymme att utforska EU-vägen igen.
Islands industriminister Hanna Katrín Friðriksson kallar de förnyade samtalen för ett "första steg" och understryker att viljan att samarbeta med Europa växer. Kommissionsordförande Ursula von der Leyen meddelade att Islands ursprungliga ansökan om EU-medlemskap fortfarande är giltig. Hon kallade Island en "viktig partner" och uttryckte sitt stöd för fortsatt samarbete.
Även om formella förhandlingar om EU-medlemskap ännu inte tillkännagivits, ligger återupptagandet av anslutningsärendet definitivt på bordet igen. Samtidigt kvarstår känsligheterna kring fiskesektorn. Förhandlingarna där kommer att vara avgörande för hur processen fortskrider.