En majoritet för betyder inte nödvändigtvis att Island blir EU-medlem. Regeringen väljer en process i två steg. Först beslutar folket om Reykjavik ska förhandla med Bryssel igen. Om detta slutligen leder till anslutningsvillkor, ska dessa i en andra nationell folkomröstning läggas fram för befolkningen.
Island ansökte om medlemskap i EU 2009 och påbörjade förhandlingar ett år senare. Dessa samtal pausades 2013 efter att en ny euroskeptisk regering tillträtt. Det satte ett tillfälligt stopp för ungefär fyra års förhandlingar om anslutning till unionen.
Hot om krig
Kriget i Ukraina har återigen väckt debatten om Islands position i Europa. Den försämrade internationella säkerhetssituationen nämns som en av anledningarna till att ett närmare europeiskt samarbete återigen kommit upp på den politiska dagordningen.
Promotion
Även utvecklingen kring Grönland spelar en roll. Den strategiska framtiden för Nordatlanten och Arktis har skärpt diskussionen om Islands position och dess förhållande till Europa. Därför ses folkomröstningen inte bara från ett ekonomiskt, utan även ett säkerhetsperspektiv.
Ekonomiskt
Därtill spelar de stigande levnadskostnaderna in. Den ekonomiska osäkerheten har ökat intresset för ett EU-anslutande. Opinionsundersökningar visar på växande stöd för närmande, men samtidigt är befolkningen delad och resultatet i folkomröstningen kan bli jämnt.
Ett av de största hindren kvarstår fiskerinäringen. För Island är detta en viktig sektor, medan EU-medlemskap skulle kräva överenskommelser om bland annat fångstkvoter, vattenområden och den gemensamma europeiska fiskeripolitiken. Även jordbruket nämns som ett känsligt område vid eventuella nya förhandlingar.
EES och Schengen
Island är redan tätt knutet till EU. Via Europeiska ekonomiska samarbetsområdet deltar landet i den inre marknaden och tillämpar redan en stor del av EU:s regler. Landet är dessutom en del av Schengenområdet, utan att självt vara EU-medlem.
Omröstningen handlar därför också om inflytande. Mot oro över nationell kontroll över naturresurser och beslutsfattande står argument för ett tätare europeiskt ekonomiskt och strategiskt samarbete. Vid en majoritet för börjar den egentliga förhandlingsprocessen. Därefter kan islänningarna separat avgöra om de uppnådda villkoren är tillräckliga för att faktiskt ansluta sig till EU.