Omröstningen handlade inte om omedelbart medlemskap i EU, utan om huruvida Island skulle återuppta de tidigare avbrutna förhandlingarna. Under räkningen låg båda sidorna länge nära varandra. Reykjavík var den enda regionen som i majoritet röstade för återupptagande.
Statsminister Kristrún Frostadóttir tillhörde förespråkarna för nya förhandlingar. Hon ville låta Island återigen samtala med Bryssel om de villkor under vilka landet eventuellt skulle kunna ansluta sig. Efter resultatet bekräftade hon dock att hennes regering inte kommer att fortsätta förhandlingarna under denna mandatperiod.
Demokratiskt beslut
Frostadóttir presenterade resultatet inte som ett nederlag, utan som ett demokratiskt beslut. Mer än 80 procent av de röstberättigade deltog i folkomröstningen. Hon påpekade dessutom att 47 procent röstade för återupptagande och sade att även denna ståndpunkt måste tas i beaktning.
Promotion
Även Europeiska unionen reagerade reserverat. Europeiska kommissionen förklarade att de respekterar det isländska folkets val. Ordföranden för Europeiska rådet António Costa betonade också att det demokratiska utfallet respekteras. Samtidigt uttryckte Costa och Frostadóttir en önskan att ytterligare stärka det bilaterala samarbetet.
Fiskevatten
Trots avvisandet förblir Island nära knutet till EU. Europeiska kommissionen kallar landet en nära partner, medan Costa beskrev det som en av unionens närmaste och mest betrodda partners. Island har dessutom omfattande tillgång till den europeiska inre marknaden.
En viktig tvistpunkt kvarstår inom fisket. Den sektorn spelar en stor roll i Islands ekonomi och identitet. Motståndare till nya förhandlingar fruktar konsekvenserna av att ansluta sig till den gemensamma europeiska fiskeripolitiken. Vid medlemskap i den gemensamma marknaden skulle även fiskebåtar från andra EU-länder få tillgång till Islands fiskrika vatten. Även under tidigare anslutningsförhandlingar var fisket ett av de svåraste ämnena.
Geopolitik
Dessa tidigare samtal inleddes 2010 efter att Island lämnat in en ansökan om EU-medlemskap. Förhandlingarna gjorde inledningsvis framsteg men avbröts 2013.
Den nya folkomröstningen hade redan utlovats av den nuvarande regeringen. Omröstningen försköts mot bakgrund av förändrade geopolitiska omständigheter (de amerikanska anspråken på Grönland och Rysslands krig mot Ukraina). Dessa spänningar påverkade debatten, men inhemska argument förblev viktiga.