Inom EU har man nått en överenskommelse om en genomgripande förändring av den gemensamma jordbrukspolitiken. Framöver kommer jordbruksproduktionen i mycket högre grad anpassas efter förutsättningarna i varje enskilt EU-land. Men då måste de också uppnå betydligt fler miljö- och klimatförbättringar.
De nationella regeringarna ska från och med nu ta fram ’nationella strategiska planer’ som måste godkännas av Europakommissionen. Varje land ska i dessa ange hur man tänker genomföra EU:s mål i Green Deal och klimatavtalet. Kommissionen kommer att övervaka deras prestationer och efterlevnad av EU-reglerna.
Därigenom får Europakommissionen bättre insyn, kontroll och medstyre över frågor som biologisk mångfald, livsmedelssäkerhet, djurskydd, luftföroreningar och markföroreningar per land. Kommissionen kommer också bedöma om de nationella strategiska planerna bidrar till farm-till-folk-strategin.
De länge existerande jordbrukssubventionerna (glb) kommer att ändras så att 25 % övergår från allmän inkomststöd (per hektar) till riktade ’gröna’ stöd för olika miljövänliga jordbruksmetoder. På initiativ av de 27 jordbruksministrarna införs en tvåårig ’implementeringsperiod’ (2023 och 2024) där oanvända ’miljöpremier’ ändå kommer att finnas tillgängliga för bönderna.
Dessutom kommer det ekonomiska stödet under de kommande åren flyttas från storskaligt intensivjordbruk och agroindustri till små och medelstora jordbrukare. Därför öronmärks nu 10 procent av alla nationella jordbrukssubventioner för unga bönder och små familjeföretag.
Organisationen av dessa trilogförhandlingar i Bryssel anpassades efter de misslyckade tidigare samtalen i maj. De 27 EU-jordbruksministrarna träffas först måndag nästa vecka i Luxemburg och sammanträder denna gång inte samtidigt med trilogen. De kan därmed först efteråt godkänna eller förkasta resultatet och styrs inte av detaljerna.
"Som tur är finns det äntligen en GLB-överenskommelse," kommenterar Europaparlamentsledamoten Annie Schreijer-Pierik (CDA). Enligt henne ligger ett tungt ansvar på jordbruksministeriet i Haag och på provinserna att ta fram tillräckligt tillgängliga ekosystem-program samt att göra dem ekonomiskt mer attraktiva för bönder genom att koppla tilläggs- (nationella) prestationsbonusar.
De nederländska Europaparlamentarikerna Jan Huitema (VVD, Renew Europe) kallade denna överenskommelse ett viktigt steg mot en modern jordbrukspolitik. ”Den nuvarande politiken, där bönder ovanifrån föreskrivs hur de ska bli grönare, har inte varit effektiv. Mycket bättre är att koppla pengarna till gröna prestationer direkt till bondens och trädgårdsmästarens insatser. Ju större prestation, desto högre ersättning,” säger Huitema.
Miljöorganisationer som Greenpeace och klimatungdomarna kring Greta Thunberg, liksom De Gröna, anser däremot att det nu presenterade GLB-kompromisset är alldeles för magert och oacceptabelt. De vill att jordbruket slutar använda kemiska ogräsmedel och tillväxtfrämjare. Så som avtalet ser ut nu kommer de inte att godkänna det, sade vice gruppledaren Bas Eickhout. Han tillkännagav en EU-omfattande kampanj mot det han kallade ’greenwashing’.
”2019 röstade de europeiska väljarna för en klimatvänlig, grön förändring. Ursula von der Leyen och hennes kommissionärer talade då stora ord om en europeisk Green Deal. Men nu röstar de bara för en helt föråldrad europeisk jordbrukspolitik.
EU stödjer fortfarande storskalig intensivdjursuppfödning på industriell nivå. Det kommer fortfarande att uppmuntra bönder att använda syntetiska bekämpningsmedel. Det kommer fortfarande att fylla multinationala företags och storjordägares fickor, medan småskaliga bönder och familjejordbruk ställs åt sidan,” säger medlemmen från GroenLinks.