Kroatien kan bli medlem i den passfria Schengenzonen om det står till Europeiska kommissionens vilja. Balkanlandet med 4,5 miljoner invånare uppfyller nu alla krav för att bli medlem i klubben av länder där fri rörlighet gäller. Men Bulgarien har enligt Europeiska kommissionen fortfarande inte ordnat sina angelägenheter och förblir därför under särskild övervakning. Det är upp till EU-länderna att fatta beslut om Schengen-medlemskap, där enhällighet krävs.
Av de 28 EU-länderna är Rumänien, Bulgarien, Kroatien, Cypern, Irland och Storbritannien (ännu) inte med i Schengenzonen. De icke-EU-länderna Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein ingår däremot.
Nu när Kroatien, som gick med i EU för sex år sedan, har ordnat sina yttre gränser kan det enligt kommissionen bli medlem i Schengenzonen. I Schengenavtalet står det att personer i princip inte längre kontrolleras vid gränsen. Avtalet undertecknades 1985 i den luxemburgska orten Schengen av Tyskland, Frankrike och de tre Benelux-länderna.
Rumänien har under det senaste året inte gjort några framsteg med rättsliga reformer och kampen mot korruptionen. Landet fortsätter därför att vara under särskild övervakning. Nederländerna är ett av EU-länderna som under en längre tid har motsatt sig att Rumänien släpps in i det passfria området. Nederländerna klagar öppet på korruptionen och vänskapskorruptionen inom den rumänska statsmakten.
Förra året kritiserade vice ordförande Frans Timmermans Rumänien och kallade situationen för ”tragisk”. Nu kallar EU:s dagliga ledning det ”tråkigt” att Bukarest inte följt rekommendationerna, även om regeringen i juni lovade förbättringar.
För att komma ur särskild övervakning måste Bukarest upphäva en rad (straff)lagar och återkalla utnämningar inom åklagarmyndigheten och antikorruptionsmyndigheten.
Bulgarien å andra sidan har följt rekommendationerna och vidtagit åtgärder för rättsliga reformer och bekämpning av organiserad brottslighet. Därmed närmar sig Bulgarien ett avslut av övervakningsprogrammet. Innan kommissionen beslutar om Bulgarien får lämna programmet ska medlemsländer och Europaparlamentet höras.