I Sofia och andra städer samlades stora grupper demonstranter på måndagskvällen för att uttrycka sitt missnöje med planerna för budgeten 2026. Folk ropade på regeringens avgång och viftade med bulgariska och europeiska flaggor. Protesterna hör till de största landet skådat på flera decennier.
Protesterna riktar sig mot höjning av skatter och sociala avgifter. Budgeten höjer bördan för privata företag och utökar utgifterna för den offentliga sektorn, vilket orsakar oro bland många bulgarer. Demonstranterna anser att regeringen tar för mycket makt och försvagar ekonomin.
Oroarna är bredare än bara budgeten. Många bulgarer har länge uttryckt bekymmer över korruption inom statsorganen. Under protesterna hörs slagord som kräver ett slut på korruptionen och text projiceras på myndighetsbyggnader. För många är måttet rågat efter flera år av incidenter som undergrävt förtroendet för regeringen.
Situationen ledde till flera konfrontationer med polisen på måndagskvällen. Demonstranter blockerade gator runt parlamentet. Polisen använde pepparspray och containrar sattes i brand. Trots oroligheterna förlöpte en stor del av sammankomsterna fredligt, men natten förde med sig fler konfrontationer.
President Rumen Radev har uppmanat till regeringens avgång och förespråkar för förtida val. Enligt honom kan politisk stabilitet bara återvända om en ny kurs väljs. Hans uppmaning genljuder i många protestgrupper som känner sig stärkta av hans stöd.
Inom premiärminister Rosen Zhelyazkovs koalition är spänningarna synliga. Oppositionspartier spelar en aktiv roll i att organisera demonstrationer och pekar på regeringens misstag i budgetförberedelserna. Samtidigt försöker regeringen minska missnöjet genom att antyda att budgetplanen kan omprövas.
De ekonomiska orosmolnen hopar sig. Landet står inför att införa euron i början av januari, men det finns farhågor om stigande priser och den allmänna ekonomiska stabiliteten. Kritiker menar att landet ännu inte uppfyller EU:s minimikrav. Dessa bekymmer speglas också i protesterna och stärker kraven på en annan kurs.
Vreden eldas ytterligare på av en nyligen väckt åtal från Europeiska åklagarmyndigheten. Där anklagas bulgariska tjänstemän för bedrägeri med miljoner euro i EU-bidrag för byggandet av en fiskehamn som i verkligheten inte existerade. Denna sak bidrar till den redan existerande kritiken av korruption och förstärker misstron mot regeringen.