I en intervju med en australiensisk tv-kanal sade Rutte att en fredsöverenskommelse eventuellt kan innebära att Ryssland behåller kontrollen över delar av de östra ukrainska provinserna och Krim. Enligt honom skulle detta innebära en "frusen vapenvila", där situationen på marken accepteras men formellt inte erkänns.
Dessa uttalanden görs inför det tillfälle då europeiska ledare och Ukrainas president Zelensky håller en gemensam videokonferens. Bland annat diskuteras hur de ska formulera sin hållning gentemot USA och Ryssland.
Inför ett planerat möte i Alaska mellan USA:s president Trump och Rysslands president Putin har de europeiska ledarna gemensamt uppmanat att inga avtal får slutas som tilldelar ryskt territorium på ukrainsk mark. Uttalandet betonar att en varaktig fred endast är möjlig med full suveränitet för Ukraina.
Ungern har inte undertecknat detta gemensamma uttalande. Premiärminister Orbán, som inom EU och NATO är känd som pro-ryska, tog avstånd från det. Hans vägran ledde till splittring inom den europeiska lägret strax före de avgörande samtalen.
Den europeiska uppmaningen till Trump innehöll också budskapet att USA måste fortsätta stödja Ukraina, både militärt och ekonomiskt. Samtidigt varnade man för att en för snabb fred utan garantier för ukrainsk säkerhet endast skulle frysa konflikten tillfälligt.
Mötet i Alaska ses som ett viktigt test för de framtida relationerna mellan USA, Ryssland och Europa. Tidspunkten för Ruttes uttalanden understryker att det ryska kriget i Ukraina går in i en ny diplomatisk fas. Medan striderna på slagfältet fortsätter, söker man i internationella möten en politisk utväg – med risken att den blir mindre gynnsam för Ukraina än förväntat.