EU:s stats- och regeringschefer samlas för tredje gången på mindre än två veckor för att diskutera coronakrisen. Än en gång sker mötet via videolänk. Statscheferna diskuterar hur man ska hantera de ekonomiska följderna av utbrottet för att inte råka i ekonomisk kris.
Det råder fortfarande delade meningar kring ytterligare europeiska bidrag, vilket framkom under ett möte med finansministrarna på onsdagen. Nio länder uppmanade då att införa ett europeiskt ”skuldinstrument”, men andra EU-länder är mer tveksamma. Nederländerna är till och med uttryckligen emot en samlade skulder för EU-länderna. Det skulle kunna röra sig om euroobligationer, eller i detta sammanhang även kallade ”coronabonds”.
Det är möjligt att stats- och regeringscheferna ger euroländernas finansministrar i uppdrag att öppna möjligheten till lån via nödfonden ESM för corona-relaterade investeringar. Euroländerna är aktieägare i denna fond. Den italienska regeringen vill använda ESM-fonden mot coronakrisen utan de vanliga villkoren. Om länder får stöd från nödfonden finns i nuläget krav på att genomföra reformer. Italien är ett av de hårdast drabbade länderna i världen av coronapandemin.
Italiens premiärminister Giuseppe Conte har tidigare uppmanat till användning av ESM. Fonden kan i dagsläget låna ut 410 miljarder euro. ESM kan också starta ett program som ger Europeiska centralbanken möjlighet att obegränsat köpa statsobligationer från euroländerna. Detta har aldrig hänt tidigare. Medlemsländerna är oeniga om hur ESM ska användas. Nederländernas finansminister Wopke Hoekstra har tidigare uttalat att nödfonden bör användas först när alla andra ekonomiska stödåtgärder mot coronakrisen misslyckats.
Men trycket på Nederländerna ökar nu när nio länder, med Frankrikes president Macron och italienaren Conte i spetsen, förespråkar införandet av ett nytt ”skuldpapper” där alla 27 medlemsländer gemensamt lånar pengar. I detta fall skulle pengarna inte komma från euroländernas ESM-fond, utan från statsobligationer utfärdade av alla 27 EU-länder. Enligt Macron skulle detta vara en bra lösning för att finansiera paket mot virusets ekonomiska konsekvenser.
Macron framställer sin uppmaning i ett öppet brev riktat till EU-president Charles Michel. Brevet är även undertecknat av ledarna för Italien, Belgien, Grekland, Irland, Luxemburg, Slovenien, Spanien och Portugal. Detta är i sig inte nytt, då även under den tidigare krisen var Frankrike stark förespråkare av europeiska obligationer, eftersom på så vis blir lånen mindre riskfyllda. De rikare länderna, däribland Tyskland och Nederländerna, erbjuder ju garantier.
Liksom tidigare är Nederländerna och Tyskland inte entusiastiska. Eurogruppen förväntas inte nå enighet och kommer att skjuta över diskussionen till regeringscheferna som håller sin videokonferens på torsdag kväll. Även då kommer premiärminister Rutte sannolikt att vara skeptisk. ”De länder som inte har reformerat är samma länder som nu ropar högst om exotiska former av reformer, och det kommer vi inte att göra,” hörs det från kretsar inom den nederländska regeringen.
Detta riskerar att göra att premiärminister Mark Rutte återigen på torsdagskvällen inom EU får stämpeln ”snål och sniken”, efter att han tidigare i Bryssel motsatte sig en lätt höjning av EU:s långtidsbudget. Denna avvisande hållning skapar även osäkerhet om andra EU-länder skulle vara villiga att bevilja Nederländernas begäran om mer ekonomiskt stöd till större delar av den nederländska jord- och trädgårdsbrukssektorn.