Det första steget kan vara att anslutande länder tillfälligt får begränsad vetorätt. Nederländerna har nyligen tillsammans med Frankrike, Tyskland, Belgien och Luxemburg föreslagit att nykomlingar tillfälligt inte ska kunna rösta eller använda veto mot utrikes- och säkerhetspolitik, EU:s budget och vidare utvidgning.
Påtryckningsmedel
Med detta ska man förhindra att veto används som påtryckningsmedel i inrikespolitiska frågor, som Polen och Ungern tidigare har gjort.
EU-kommissionär för utvidgning Marta Kos presenterar i september förslag för att hålla unionen hanterbar när nya länder ansluter sig. EU-ländernas utrikesministrar diskuterar utvidgningen och nya antagningsregler den 15 oktober, och målet är att stats- och regeringscheferna ska fatta beslut vid ett särskilt toppmöte i december.
Promotion
Nederländerna vill också förhindra att utvidgning försvårar beslutsfattandet. Utrikesminister Tom Berendsen (CDA) förespråkar därför en ändring eller avskaffande av vetosystemet och ett införande av kvalificerad majoritet. Enligt honom visar Rysslands aggressionskrig åt väster att Ukraina och Moldavien måste bli del av EU, och att andra kandidatländer (som Montenegro) efter många års förberedelser uppfyller nästan alla antagningskriterier.
Två hastigheter
Både Kos och Berendsen anser att EU också måste kunna arbeta med 'delpaket' där inte alla länder behöver delta i alla uppgifter. Kritiker befarar att detta kan leda till 'EU-beslutsfattande i två hastigheter'. Berendsen klargjorde dock att detta enligt Nederländerna måste få konsekvenser för den europeiska fleråriga budgetramen (MFF).
Samtidigt övervägs en stegvis form av anslutning. Kandidatländer skulle närma sig EU steg för steg i stället för att vid ett tillfälle bli fullvärdiga medlemmar med omedelbara fulla rättigheter. En möjlighet är att ännu inte inkludera ukrainskt jordbruk i det europeiska gemensamma jordbrukspolitiken.
Strängare EU-regler ska också förhindra att nya medlemmar efter anslutningen släpper europeiska demokratiska och rättsstatliga normer. Nederländerna anser att EU-bidrag vid behov kan stoppas om nykomlingarna inte följer överenskommelserna.
Säkerhetsfråga
Rysslands krig mot Ukraina har samtidigt tydligt gjort utvidgningen till en säkerhetsfråga. Berendsen hävdar att Ukrainas framtida EU-medlemskap är av stor betydelse för europeisk säkerhet. Den nederländska regeringen ser Ukrainas framtid i EU, men Kiev måste först genomföra ett omfattande reformprogram, särskilt när det gäller rättsstaten och bekämpning av korruption.
Utvidgning och reform av EU behandlas därigenom allt mer som en och samma process. Berendsen sade vid ett samtal med nederländska journalister efteråt att det inte längre är en fråga om vissa länder är redo för EU, utan om EU är redo för dem. Han sade också att vissa reformer och nya arbetssätt 'egentligen borde ha införts redan före Brexit'.