Den europeiska gröna given är sedan 2020 grunden för dessa ansträngningar och har gett betydande energi- och miljövinster. På senare tid har dock politiskt motstånd och klimatskepsis ökat i styrka, vilket bland annat återspeglas i resultatet av det senaste valet till Europaparlamentet.
Trots att klimatförändringen kvarstår prioriteras nu ekonomiska bekymmer och säkerhetsfrågor. Det politiska landskapet som utvecklas i Europaparlamentet kan få konsekvenser för klimatpolitiken
Det tidigare valet 2019 ledde till en stark klimatvänlig politik under ledning av kommissionsordförande Ursula von der Leyen. Trots tidigare grönt momentum kämpar nu EU:s klimatpolitik med en långsam ekonomisk återhämtning, fortsatt inflation och stigande energikostnader, förvärrade av Rysslands invasion av Ukraina.
Detta har lett till protester och motstånd, bland annat uppmaningar till en "paus" för miljöregler från Frankrikes president Emmanuel Macron. I Tyskland leder den långsamma ekonomiska återhämtningen till ett motstånd mot alltför ingripande miljöåtgärder.
De senaste valen till Europaparlamentet resulterade i en betydande förlust av mandat för de gröna partierna. Den största gruppen, den center-högerinriktade Europeiska folkpartiet (EPP), förespråkar i allt högre grad en teknikneutral inställning i många miljö- och klimatfrågor, vilket ofta kolliderar med de gröna och socialisterna.
Med blicken mot framtidens klimatpolitik kommer Socialisterna och Demokraterna (S&D) och den liberala gruppen Renew Europe fortsätta stödja den gröna given, dock med olika betoning på social rättvisa och pragmatisk implementering. Däremot motsätter sig konservativa och extremhögergrupper som Europeiska konservativa och reformister (ECR) och Identity and Democracy (ID) den gröna given.
Den nya (mer högervridna) mandatfördelningen i parlamentet skulle kunna leda till mer konservativa koalitioner, men gröna och vänsterpartier kan fortfarande spela en roll för att upprätthålla EU:s klimatpolitik. Även om den gröna agendan står inför utmaningar är det osannolikt att Strasbourg kommer att avveckla den gröna given, särskilt om Von der Leyen fortsätter som kommissionens ordförande.
Att överge den gröna omställningen skulle vara ett strategiskt misstag för de europeiska beslutsfattarna. Trots konkurrerande prioriteringar kvarstår klimatkrisen som akut, med en uppvärmning av Europa som är dubbelt så hög som det globala genomsnittet.