I de så kallade 'återvändandehubbarna' ska migranter kunna placeras under handläggningen av deras asylansökan, eller dit avvisade asylsökande från EU-länder kan skickas tillbaka. Italiens premiärminister Meloni startade ett sådant för några månader sedan i Albanien, men det beslutet upphävdes av italienska domstolar.
Kristersson och Nehammer hävdade att endast tjugo procent av avvisade migranter faktiskt lämnar EU. Enligt Kristersson behövs nya strategier för att upprätthålla de befintliga reglerna och säkerställa integriteten i migrationspolitiken. Nehammer tillade att utan gemensamma åtgärder är EU:s trovärdighet hotad.
Planen innebär att etablera mottagningscenter i säkra tredje länder, såsom Albanien eller Serbien, där migranter kan vistas tills deras situation är löst. Dessa länder skulle i utbyte få ekonomiskt eller politiskt stöd från EU. Initiativet syftar inte bara till att öka effektiviteten i utvisningarna, utan även motverka illegal migration, enligt Kristersson.
Det politiska trycket för att hantera migration är stort. Högerpartier i många EU-länder kräver hårdare migrationslagar. Under Europeiska rådet i oktober diskuterades redan hur tredjeländer kan spela en roll i att kontrollera migrationsflöden.
Kritik mot planerna uteblir inte. Mänskliga rättighetsorganisationer varnar för etiska dilemman och brott mot internationella lagar vid sådana mottagningscenter. Motståndare pekar på riskerna med att ‘utkontraktera europeiskt ansvar’ till länder utanför unionen. Trots detta menar förespråkarna att denna metod är nödvändig för att göra migrationssystemet hanterbart.