Timmermans påpekade att EU först måste genomföra fundamentala reformer. Det har diskuterats i många år, men inga beslut har ännu fattats. Till exempel borde små länder inte längre ha vetorätt i stora internationella frågor, som försvarsfrågor eller utrikespolitik. Dessutom borde nya överenskommelser om mer och bättre europeiskt samarbete först upprättas. Först därefter borde nya länder släppas in, menar vissa EU-ledare.
”Ukraina måste genomföra många reformer. Det är ett land som kämpar mot omfattande korruption. President Zelenski gör verkligen sitt bästa. Men det tar lång tid att reformera allt.” Om drygt två veckor ska EU:s 27 regeringschefer på toppmötet avgöra om förhandlingar om Ukrainas EU-medlemskap ska inledas.
Timmermans var fram till nyligen EU-kommissionär och högerhand till kommissionsordförande Ursula von der Leyen. Hon har de senaste veckorna uttryckt sig mer optimistiskt om Ukrainas möjliga inträde. ”Jag håller inte med Von der Leyen,” sade Timmermans. Han är för närvarande toppkandidat för PvdA/GroenLinks, den nya sammanlagda gröna-röda partiet, och väntas snart bli premiärminister eller oppositionsledare i Nederländerna.
Timmermans tycker också att det är oklokt att Europeiska rådets ordförande Charles Michel har nämnt år 2030 som måldatum för Ukrainas medlemskap. ”Det är helt orealistiskt och inte rättvist mot ukrainarna. Man håller dem i ett löfte, men kan inte uppfylla det.”
”Jag förstår att man vill säga till ett land som är involverat i ett blodigt krig och kämpar för sin självständighet: vi står axel vid axel i denna kamp. Men att ett medlemskap skulle ske 2030 är helt enkelt inte realistiskt,” betonade den före detta EU-kommissionären.
Även ordförande Joachim Rukwied för det stora tyska jordbruksförbundet DBV har förra veckan använt skarpa ord för att varna för Ukrainas inträde i EU. Enligt honom skulle detta steg motsvara en ”exit” för familjeföretag från EU. Rukwied pekade på den stora jordbrukssektorn i Ukraina och på att den genomsnittliga gården där är många gånger större än i EU.
En gemensam jordbrukspolitik med Ukraina inblandat är därför ”inte möjlig”, om man inte accepterar att det sker på bekostnad av företag i nuvarande EU-länder. Rukwied förutspådde också att de nuvarande hektarersättningar enligt den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) kommer att avskaffas helt om några år.
Direktbetalningar blir allt mindre fördelaktiga för bönderna. Trots att jordbrukarna fortfarande behöver en övergångsperiod, kommer även den vara över senast 2035, menade Rukwied. Direktbetalningarna har redan halverats de senaste åren och kan snart sjunka till under 100 euro per hektar. På DBV:s årsmöte uppmanade han till en grundlig översyn av den europeiska jordbrukspolitiken.