Europeiska tjänstemän erkänner att Ukrainas medlemskap får konsekvenser som går längre än de nödvändiga reformerna i Kiev. Den stora ukrainska jordbrukssektorns omfattning tydliggör att även inom EU behövs anpassningar. Det handlar alltså inte om en enkel standardutvidgning.
Ukrainska tjänstemän uppger att det i samtal med europeiska företrädare öppet sägs att Ukraina inte kan jämföras med mindre länder som tidigare tillkommit. Jordbrukssektorns skala och struktur innebär att befintliga europeiska överenskommelser och EU:s politiska ramar sätts under press.
Samtidigt erkänns att oro inom EU-länder delvis har uppstått på grund av den bild Ukraina själv under lång tid förmedlat. Ukraina presenterades som en jordbrukssupermakt, vilket gav EU-partnerna intrycket att sektorn skulle dominera den europeiska marknaden.
Enligt vissa ukrainska representanter är den bilden överdriven. Ukraina ligger inte i topp i Europa när det gäller omfattningen av sin jordbruksexport. Denna nyansering ska enligt dem hjälpa till att göra medlemskapsdebatten mer realistisk och befria diskussionen från överdrivna förväntningar och rädslor.
Det som kvarstår är att Ukraina särskilt är starkt i produktionen av spannmål och oljeväxter och konkurrerar internationellt inom dessa områden. Samtidigt erkänns att den ukrainska jordbrukssektorn är mindre stark när det gäller att skapa högt mervärde inom jordbrukskedjan.
Förberedelserna för EU-medlemskap beskrivs av ukrainska representanter själva som ofullständiga. Den allmänna beredskapen uppskattas till ungefär fyrtio till fyrtiofem procent. Endast ett begränsat antal förhandlingskapitel får övergenomsnittliga betyg.
Enligt berörda parter är reformer under normala omständigheter möjliga inom några år, men det behövs tid både för lagstiftning och genomförande. Snabba lösningar förväntas inte. Vissa källor talar om ett möjligt medlemskap år 2028.
Diskussionen om omfattningen och konsekvenserna för både det europeiska och det ukrainska jordbruket visar att medlemskapet inte är en teknisk checklista, utan en process som påverkar befintliga förhållanden. Både Ukraina och EU erkänner att ömsesidig anpassning är oundviklig och att resultatet kommer att vara avgörande för framtiden för den europeiska jordbrukspolitiken.