Von der Leyen betonar att en eskalering främst skulle gynna Ryssland och Kina. Med avtalet gäller fortsatt transatlantiskt samarbete, även om europeiska exportörer måste göra uppoffringar. Hon talar om en "stark, om än inte perfekt, kompromiss".
USA inför inte bara extra avgifter på europeisk import. Även Kina, Mexiko och Kanada drabbas, men med avsevärt högre importstraffavgifter. President Trump presenterar detta som skydd för den amerikanska industrin och jobben, samtidigt som han pressar handelspartner att ytterligare öppna sina marknader.
EU har valt att inte införa vedergällningsavgifter på amerikanska produkter. Enligt von der Leyen skulle det framför allt leda till en negativ spiral med ännu större skador för båda sidor. Genom att inta en återhållsam hållning ger Europa enligt henne utrymme för diplomati och framtida justeringar.
Konsekvenserna för den europeiska kemiska industrin är betydande. Företag fruktar högre kostnader och förlust av marknadsandelar i USA, en viktig försäljningsmarknad. Investeringar i nya fabriker eller innovationsprojekt riskerar därmed att skjutas upp eller flyttas till andra platser.
Även bilindustrin är oroad. Sektorn, som starkt förlitar sig på export till USA, befarar att de nya tullarna gynnar konkurrenter från Asien och Mexiko. Tillverkare som redan brottas med höga kostnader för omställningen till elbilar möter nu ytterligare press på sina marginaler.
Ändå hörs också lättnad i Bryssel. Politiska ledare betonar att EU har undvikit ett handelskrig och behåller tillgången till den amerikanska marknaden. Skadorna fördelas, men den ekonomiska relationen förblir intakt.
På finansmarknaderna mottogs avtalet med måttlig optimism. Investerare uppskattar tydligheten, även om analytiker ser avtalet främst som en tillfällig paus snarare än en hållbar lösning.
Von der Leyen insisterar på att samarbetet med Washington är avgörande, även om det innebär smärta för europeiska sektorer. Hellre en ofullkomlig kompromiss, hävdar hon, än ett förödande handelskrig.