Identiteten på tretton vittnen i MH17-målet kommer att hållas hemlig. Enligt den förundersökningsdomaren har dessa vittnen rätt till skydd eftersom de kan känna sig hotade eller riskera fara. Enligt åklagarmyndigheten föreligger "betydande risker för vittnena".
Det har ännu inte offentliggjorts mycket om statusen för dessa 'anonyma vittnen'. Det är till exempel oklart om de fortfarande bor eller vistas i Ukraina eller Ryssland eller om de med nederländsk hjälp har flyttats någon annanstans. Deras vittnesmål är avgörande bevismaterial mot de nuvarande fyra misstänkta och eventuellt även för framtida nya misstänkta.
Det är heller inte klart om de som ’anonyma’ vittnen har samma skydd som ’nyckelvittnen’ i vanliga (stora) nederländska brottmål. Dessa kan i vissa fall få (omfattande) ekonomisk ersättning för förlorad inkomst eller skador, eller till och med en annan identitet och skydd.
Det är anmärkningsvärt att de flesta vittnen som får skydd först hördes 2019. Förhöret leddes av en nederländsk förundersökningsdomare. Deras vittnesmål spelades in på video, där vittnena var oigenkännliga på bild. Vid dessa förhör var de tre nederländska åklagarna ('åklagarna') och försvararnas advokater ('försvaret') inte närvarande.
För en vittne avslogs begäran om anonymitet av domstolen. Förundersökningsdomaren anser att detta vittne skulle kunna känna sig hotat av sitt vittnesmål, men att det praktiskt taget är omöjligt att garantera vittnets anonymitet. Vad detta i praktiken innebär är ännu oklart. Det är inte heller klart om detta vittne måste inställa sig i domstol.
De tre åklagarna har begärt att domstolen ska sammanställa en ’sammanfattning’ av videoförhöret med vittnet M58. Denna person har nyligen själv offentliggjort sin identitet men behandlas fortfarande som anonymt vittne i rättegången. Enligt åklagarna var denne misstänkte själv närvarande vid uppskjutandet av BUK-missilen och har sett och talat med flera ryska tjänstemän.
Åklagarna vill också ställa ytterligare fem anonyma vittnen till svars. Det kan ske anonymt igen genom en förundersökningsdomare, förutsatt att åklagarna och advokater har möjlighet att skriftligt lämna frågor i förväg. På så sätt kan en större del av det underliggande bevismaterialet ändå offentliggöras. Det kan också delvis avfärda kritiken att en stor del av bevismaterialet är anonymt och därmed ’misstänkt’.
De sju advokaterna för de efterlevande har dessutom argumenterat inför domstolen för att en större del av bevismaterialet ska offentliggöras. På så sätt kan sörjande familjemedlemmar få en bättre insikt i vad som exakt hände den ödesdigra dagen den 17 juli 2014.
Åklagarmyndigheten vill vidare att MH17-domstolen på Schiphol ska få se den rekonstruerade modellen av det nedskjutna malaysiska planet. Skrovet från planet som sköts ner i östra Ukraina har transporterats till Nederländerna för JIT-utredningen 2015 och är nu som ett halvförstört vrak återuppbyggt i en hangar på flygbasen Gilze-Rijen.
De tre åklagarna lade fram sitt förslag om en ’besiktning’ under den andra rättegångsdagen mot de fyra misstänkta. Enligt åklagarna är det viktigt för domarna att med egna ögon kunna skaffa sig ”en helhetsbild av skadorna”. Åklagarmyndigheten vill att domstolen snabbt beslutar om en besiktning ska äga rum. Den kan eventuellt genomföras i juni när den andra delen av rättegången börjar. Ett tredje rättegångsblock planeras till början av september, och en tredje fas i februari nästa år.