Därmed avslutas Bayrous korta tid som premiärminister och president Macron står återigen inför uppgiften att hitta en ny regeringsledare. Avvisandet av premiärministern ses också som ett avvisande av presidenten.
Hela 364 parlamentsledamöter vände sig emot misstroendeförklaringen, medan 194 röstade för. Eftersom Bayrou ledde en minoritetsregering behövde han stöd från delar av oppositionen för att kunna behålla sin position. Det stödet uteblev dock helt.
Det som stod på spel i omröstningen var budgetplanerna där Bayrou ville minska underskottet från 5,4 procent till 4,6 procent. Han föreslog besparingar motsvarande 44 miljarder euro. Tyngdpunkten låg på kraftiga nedskärningar i de offentliga utgifterna, särskilt på socialförsäkringar och subventioner för förnybar energi.
Förutom dessa åtgärder innehöll planen också påfallande symboliska förslag. Bayrou ville offra två officiella helgdagar: annandag påsk och den 8 maj, dagen då Frankrike firar segern i andra världskriget. Dessa förslag mötte brett motstånd, både i parlamentet och i samhället.
Stora protester väntas på onsdag i Frankrike mot de planerade reformerna. Under parollen "Bloquons tout" uppmanar aktivister via sociala medier massivt till att stoppa landet. Hundratals aktioner är planerade, spridda över städer och landsbygd. Detta påminner om protesterna med "de gula västarna" då stor missnöjdhet uttrycktes mot statens och regeringens funktion.
Bayrous avgång är en del av en bredare politisk kris som har plågat Frankrike i mer än ett år. Utlösande faktor var den oväntade upplösningen av parlamentet av president Macron sommaren 2024, efter ett starkt valframgång för Rassemblement National vid EU-valet. Macron hoppades kunna stärka sin position genom förtidsval, men satsningen misslyckades helt.
Vid det nya parlamentsvalet förra året blev både det ytterst högerorienterade Rassemblement National under Marine Le Pen och den vänstra blocket valets vinnare. Macrons parti hamnade först på tredje plats, vilket tvingar honom att regera med en minoritetsregering och en premiärminister från ett annat parti. Detta kallas i Frankrike för "cohabitation", en konstruktion som oftast är instabil och flera gånger lett till regeringskriser.
Dessutom löper Macrons regeringsperiod ut 2027. En fransk domstol har just i förra veckan beslutat att överklagandet mot RNs ledare Marine Le Pens fällande dom ska prövas i början av nästa år. På grund av en tidigare dom får hon inte ställa upp i politiska val. Men om hon frikänns eller om domen ändras kan hon ändå kandidera för att bli Macrons efterträdare.
Med Bayrous avgång står Macron inför utnämningen av sin sjunde premiärminister sedan han tillträdde vid Élyséepalatset. Presidentämbetet präglas därmed återigen av politisk instabilitet. Enligt Élyséepalatset kommer en efterträdare att meddelas senare denna vecka. Franska medier spekulerar under tiden om att försvarsminister Sébastien Lecornu är den främsta kandidaten att efterträda Bayrou.