Under många år har bönder i England och Wales använt sediment från reningsverken för att berika sina åkrar och gräsmarker. Materialet är billigare än konstgödsel och bekämpningsmedel, vilket gör det till ett attraktivt alternativ i tider med stigande kostnader. Årligen handlar det om miljontals ton som sprids över landsbygden.
I dessa rester har betydande mängder kemikalier påträffats, inklusive tungmetaller, mikroplaster och så kallade PFAS, som är kända för sin svårnedbrytbarhet. Dessa ämnen försvinner inte av sig själva från miljön utan ackumuleras i jorden och kan via odlade grödor ta sig in i livsmedelskedjan.
Ett stort problem är att föroreningen inte är begränsad till jordbruksmark. Genom regn och urlakning når ämnena även ytvatten. Studier visar att floder och bäckar alltmer belastas av dessa rester, vilket förvärrar den redan befintliga vattenföroreningen ytterligare.
Läkare och miljöorganisationer varnar för att konsekvenserna för folkhälsan kan bli allvarliga. De pekar på samband mellan långvarig exponering för PFAS och hälsoproblem, inklusive vissa former av cancer. De betonar också att den nuvarande politiken innebär ett omfattande experiment där riskerna inte har kartlagts tillräckligt.
Brittiska jordbrukare försvarar sitt val med hänvisning till den ekonomiska verkligheten. För många jordbruksföretag är det billiga avloppsslammet det enda överkomliga sättet att hålla sin mark produktiv. De understryker att användningen är officiellt tillåten och att de följer gällande regler. Samtidigt erkänner vissa lantbrukare att de är beroende av ett system vars konsekvenser först blir tydliga på lång sikt.
Den brittiska regeringen har nu svarat på den växande kritiken. Planer har annonserats för att skärpa reglerna för användning av avloppsslam. Det handlar bland annat om striktare kontroller av sammansättningen, intensivare övervakning av effekterna samt eventuellt förbud mot vissa skadliga ämnen.