Lecornus avgång kom mindre än en månad efter tillträdet. President Emmanuel Macron accepterade omedelbart avgången, vilket betyder att Frankrike återigen står utan en stabil regering. Premiärministern förklarade att ”förutsättningarna för att utöva sin tjänst inte längre fanns kvar” och syftade på ökande splittring inom hans center-högra koalition.
Krisen nådde sin kulmen på söndagskvällen när den nyutnämnde Bruno Retailleau, ledare för Les Républicains, offentligt angrep den nybildade regeringen. Han sade att regeringens sammansättning ”inte speglade det utlovade brytandet med den gamla politiken” och kallade till ett partistyrelsemöte. Därmed förlorade Lecornu stödet från en nyckelpartner i sin center-högerkoalition.
Samtidigt som brytningen med Retailleau var den omedelbara orsaken till avgången, är spänningarna inom det franska politiska landskapet djupare. Sedan parlamentsvalet förra året har center-högra partierna inte längre en majoritet. Tidigare regeringar under François Bayrou och Michel Barnier föll också inom några månader på grund av budgeten.
Lecornu hade försökt ta avstånd från den kontroversiella metoden att driva igenom lagstiftning via artikel 49.3 utan omröstning i parlamentet. Han lovade mer samarbete med alla partigrupper, men detta misslyckades. Redan några veckor efter tillträdet skärptes tonen återigen mellan allierade och opposition.
Enligt flera uttalanden anklagade Lecornu andra partier för politiska manövrer med valet 2027 i sikte. Hans uppmaning att ”sätta landet före partiet” möttes av litet gensvar. Även inom Macrons Renaissance-parti växte missnöjet över bristen på samråd och den nya premiärministerns linje.
Kritiken kom inte bara inifrån. Jordan Bardella från (höger) Rassemblement National och Jean-Luc Mélenchon från (vänster) La France Insoumise uppmanade båda till nyval. Marine Le Pen gick ännu längre och antydde att även Macron borde avgå.
Den politiska osäkerheten i Frankrike har även ekonomiska konsekvenser. Kort efter att avgången blev känd sjönk börsen i Paris avsevärt, och aktierna i stora banker tappade flera procent i värde. Frankrike brottas samtidigt med ett budgetunderskott på över fem procent och en statsskuld på över 110 procent av BNP.
Med Lecornus avhopp måste Macron nu hitta sin åttonde premiärminister sedan 2022. Landet står fortfarande utan godkänd budget för 2026 och utan utsikt till en stabil majoritet. Krisen visar återigen hur djupt den politiska låsningen i Frankrike har trängt och hur begränsad presidentens handlingsutrymme är.