Nederländerna har länge betraktats som en av världens största exportörer av jordbruksprodukter. Denna bild används ofta i samhälls- och politiska debatter om jordbrukets framtid. Forskarna ville därför undersöka vad Nederländernas faktiska bidrag till den globala livsmedelsförsörjningen är när ALLA livsmedelsströmmar räknas med.
Jordbruksmark
Det framkommer att Nederländerna är mycket mer beroende av utlandet för sitt jordbruk än vad som ofta antas. Utöver de 1,6 miljoner hektar åker- och jordbruksmark i hemlandet krävs dessutom cirka 4,7 miljoner hektar mark utanför Nederländerna. Den används främst för produktion av grödor som används som djurfoder (brasilianskt majs som kreatursfoder för köttindustrin).
Huvudkontor
Forskare anser också att storleken på Nederländernas jordbruksexport behöver nyanseras. Mätt i dollar eller euro är Nederländerna en av de största exportörerna, men detta beror främst på att flera stora globala livsmedelsföretag av skattemässiga skäl har sina huvudkontor hos nederländska advokatbyråer.
Promotion
Globala aktörer
Dessutom har några stora ursprungligen nederländska livsmedelskoncerner (Nestlé, Campina, Unilever, Heineken, DSM, Mars etc.) på senare år köpt upp många utländska (läs: afrikanska, asiatiska) företag inom sina marknadssegment världen över. Det handlar om tillkommande marknader och omsättningar som inte alls har någon koppling till Nederländerna, förutom att vinsterna förs över till nederländska aktieägares bankkonton. Därefter räknas de in i Nederländernas export mätt i pengar.
Rotterdam
Forskarna påpekar också effekten av hamnen i Rotterdam där all inkommande vikt räknas som import, även när varorna omedelbart förs vidare till andra länder (läs: export). Cirka en tredjedel av de exporterade jordbruksprodukterna består av varor som först importerats från andra länder, sedan förpackats eller bearbetats i Nederländerna och därefter exporterats. Därför ger exportvärdet inte en fullständig bild av Nederländernas bidrag till livsmedelsförsörjningen.
Självförsörjande
Forskarna räknade även på vad som skulle hända om Nederländerna var helt beroende av inhemsk livsmedelsproduktion. Deras beräkningar visar att landet i princip kan försörja sin befolkning, men endast om all tillgänglig jordbruksmark används. Då finns inget utrymme för livsmedelsexport.
Hälsosammare
Bilden förändras om nederländarna skulle äta hälsosammare (enligt ”Schijf van Vijf”). Den kosten (mer naturlig, mindre kött) kräver enligt beräkningarna avsevärt mindre jordbruksmark. Dessutom skulle ammoniakutsläppen minska kraftigt. Om all frigjord mark används till livsmedelsproduktion kan Nederländerna förse inte bara sin egen befolkning utan också miljontals människor utanför landets gränser med mat.
Mer realistiskt
Forskarna hoppas att deras beräkningar ska bidra till en bredare diskussion om Nederländernas jordbruks framtid. De menar att en bedömning baserad endast på exportstatistik ger en ofullständig bild. Först när också beroendet av importerat djurfoder, livsmedel och utländsk jordbruksmark tas med framträder en mer realistisk bild av Nederländernas roll i den globala livsmedelsförsörjningen.