Initialt planerade den ukrainska politiken att trappa ner importen först år 2040, men den långa uppskjutningen upphävdes av domstolen i Wien. Nu talas det om nedtrappning redan 2027.
Trots de geopolitiska spänningarna kvarstår tillförseln av rysk gas till Europa, särskilt till länder som Österrike, till stor del intakt. Men de senaste utvecklingarna på slagfältet och kampen om kontrollen över avgörande gasinfrastruktur har skärpt debatten om Europas energisäkerhet ytterligare.
Under den gångna veckan har den ukrainska armén tagit ett viktigt steg genom att inta en rysk gasfördelningsstation i Kursk-regionen. Denna station ligger vid den sista och enda fortfarande fungerande ryska gasledningen som transporterar gas via ukrainskt territorium till Västeuropa.
För närvarande är fördelningsstationen i Sudzja den enda plats därigenom rysk gas kommer in i Ukraina för vidare transport till europeiska kunder. Operationen innebär en betydande vändpunkt i kriget och har ytterligare väckt oro över gasförsörjningen i länder som Österrike och Ungern, vilka nästan helt är beroende av Ryssland för sin energi.
Trots den spända situationen tycks Ukraina och Ryssland ha nått en underförstådd överenskommelse om att gasfördelningsstationen ska hållas igång, trots fientligheterna. Detta beslut verkar vara drivet av det ömsesidiga beroendet av gasexport och intäkter, men understryker också Europas energiförsörjnings sårbarhet.
För Österrike, som år 2022 fortfarande hämtade 80 % av sin gas från Ryssland, är det en enorm utmaning att minska detta beroende. Den österrikiska regeringen, ledd av en (avgående) lila-grön koalition, har uttryckligen fastslagit att landet ska sluta importera rysk gas så snabbt som möjligt. Analytiker pekar på att detta medför betydande risker. Bland annat måste landet skyndsamt övergå till att utvinna hållbar sol- och vindenergi.