Enligt Rutte, som nyligen blev NATO:s generalsekreterare, befinner sig hela NATO i dag "vid alliansens östfront". Detta menar han innebär att hotet inte bara gäller de baltiska staterna utan även resten av Västeuropa. En gemensam, storskalig förberedelse är enligt honom oundviklig.
Vid NATO-toppmötet i Haag den 24 juni vill Rutte förespråka ett "kvantsprång" i det defensiva beredskapet. Han uppmanar särskilt de europeiska medlemsländerna att kraftigt höja sina försvarsanslag och omvandla dessa till konkret beredskap med trupper, system och luftförsvar.
Rutte menar att NATO måste utöka sitt luft- och robotförsvar med hela 400 %. Endast då kan man enligt honom svara adekvat på det ryska hotet. Skyddet mot hypersoniska missiler och drönare måste också organiseras bättre.
Speciellt Estland, Lettland, Litauen och Finland oroar sig mycket för rysk militär aggression. De vill att Västeuropa tar ett större ansvar för den gemensamma säkerheten och visar solidaritet med de utsatta östra medlemsländerna.
Rutte betonade att önsketänkande inte ska skydda NATO. Endast en realistisk och kraftfull strategi kan enligt honom erbjuda säkerhet. Det inbegriper också trovärdig avskräckning: "Putin förstår endast styrka," säger Rutte.
Även om konflikten i Ukraina är anledning till många av dessa farhågor, framhöll Rutte att Ukrainas NATO-framtid är oåterkallelig, även om det inte skulle nämnas uttryckligen i det eventuella slutdokumentet.
Vid toppmötet i Haag måste NATO-länderna fatta beslut om försvarsbudgetarnas nivå, fördelning av kapaciteter och gemensam produktion av försvarssystem. Rutte vill att Europa tar en mer ledande roll i detta, även om USA:s politiska riktning eventuellt skulle förändras i november.