I folkomröstningen i Schweiz har mer än 60 % av de schweiziska väljarna förkastat tre omfattande miljö- och klimatförslag. Två nästan identiska folkomröstningar mot kemiska bekämpningsmedel i jordbruket röstades ned, och ett tredje förslag för minskad luftförorening fick heller inte majoritet.
Efter månader av intensiva kampanjer blev det på söndagen tydligt ett ”nej” mot de förslag som kunde ha gjort Schweiz till en pionjär inom ekologiskt jordbruk. Schweiz hade kunnat bli det första europeiska landet att förbjuda användningen av konstgjorda ogräsmedel och fungicider.
Resultaten visar stora skillnader mellan stadsområden och landsbygd. I några större städer var mer än hälften för de tre nu avvisade klimatplanerna, medan den schweiziska regeringen gav ett negativt utlåtande. Även den schweiziska kemiska industrin har de senaste veckorna bedrivit omfattande kampanj mot förslagen.
Mot de fyrtio procenten av väljarkåren uttryckte alltså en utbredd misstro. Dessa schweizare anser att jordbrukspolitiken bara kan förbättras med radikala recept. Denna inte obetydliga minoritet tror att det med den nuvarande makten hos bondeorganisationerna inte går att skapa en ekologisk jordbrukspolitik.
Urs Schneider, biträdande chef för den schweiziska bondeunionen, sade att valresultatet var en ”enorm lättnad” för bönderna, som hävdat att ett förbud mot bekämpningsmedel skulle leda till mindre skördar och högre matpriser.
Kampanjen kännetecknades framför allt de sista veckorna av känslomässiga argument mellan motsatta filosofier, särskilt på landsbygden. Kampanjerna avslöjade också en bristande förståelse för hur den schweiziska jordbrukssektorn fungerar.
Trots avvisandet av de tre klimatplanerna försökte kampanjförespråkarna på söndagen hävda en moralisk seger genom att påpeka att faran med bekämpningsmedel och deras hot mot hälsan äntligen blivit föremål för diskussion och nu inte längre kan ignoreras.
Kampanjförespråkarna hade hävdat att jordbruket bär ett ”betydande” ansvar för spår av bekämpningsmedel i schweiziskt grund- och ytvatten samt för minskad biologisk mångfald. De hävdade också att statens politik inte gör tillräckligt för att åtgärda problemen.
”Det är en förlust för hälsan och för naturen”, säger Adèle Thorens från De Gröna. Hon sade att det är nödvändigt att fortsätta dialogen mellan politik, bönder och vetenskap i framtiden.
Utan den nu även avvisade nya CO2-lagen är det enligt det schweiziska federala miljöverket omöjligt att minska utsläppen med 37,5 procent till år 2030, som planerat, utan det går högst att minska med 23 procent. Det beror också på att vissa klimatåtgärder nu helt uteblir. Det är oklart vad som nu händer med begränsningar av kemiska bekämpningsmedel och luftföroreningar.