De tre tyska politiker som vill efterträda förbundskansler Angela Merkel har för första gången debatterat mot varandra i tv. Alla tre ifrågasätter att allt i Europeiska unionen längre måste beslutas enhälligt.
De tre framtida tyska ledarna har olika ståndpunkter om förnyelser inom EU, försvarspolitiken och den kontroversiella anläggningen av den ryska Nord Stream 2-rörledningen. De diskuterade även frågor som klimatförändringar och Mellanöstern-politiken under sin tv-diskussion som även närvarades av Merkel och Europeiska kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen.
När de tillfrågades om vilket som var deras största klagomål på nuvarande EU svarade kandidaten Annalena Baerbock (De Gröna) att enhällighetsprincipen endast borde gälla för viktiga beslut, inte för mindre relevanta frågor. Olaf Scholz (SPD) sade att det finns vissa politikområden där det kan vara värt att avvika från enhällighetsprincipen, medan Armin Laschet (CDU) försiktigt sade att han är öppen för fördragsändringar.
När det gällde det kontroversiella Nord Stream 2-projektet, en andra gasledning för rysk gas till Tyskland, visade Laschet och Scholz mycket mer beslutsamhet, rapporterar Deutsche Welle.
Projektet skulle säkra Tysklands energiförsörjning eftersom landet har övergett kärnkraften, sade Scholz, medan Laschet sade att han stod bakom projektet och trodde att det var rätt sak att göra.” Av CDU-ledaren Armin Laschet förväntas stort sett att han håller fast vid den diplomatiska linjen från sin föregångare Angela Merkel, med få nyanser kring utrikes- och säkerhetspolitiken.
Baerbock intog däremot en mer kritisk hållning och pekade på USA:s och andra europeiska länders motstånd mot projektet. "Tyskland står här helt emot alla andra europeiska länder," sade hon. Förra året uppmanade De Gröna Tyskland att stoppa projektet efter attacken på den ryske dissidenten Alexei Navalny.
I Tyskland är miljö och klimatförändringar de två största valfrågorna, där De gröna för första gången på 40 år toppar opinionsmätningarna. I de senaste opinionsundersökningarna ligger CDU på andra plats, SPD på tredje plats, och AfD, Die Linke och FDP ligger nära varandra på fjärde, femte respektive sjätte plats.
Scholz försökte stärka sin SPD:s gröna rykte genom att påstå att SPD velat ha striktare utsläppsminskningar och förespråkat mer förnybar energi. Laschet pekade samtidigt på nedläggningen av kolkraft som hade överenskommits bland konservativa. Nedläggningen av kol i Tyskland är planerad att ske relativt sent, år 2038.
Grönkandidaten Baerbock kritiserade SPD:s och CDU:s klimatkurs och undrade varför, om de andra partierna verkligen brydde sig så mycket om miljön, Tysklands framsteg mot klimatneutralitet under deras ledning hade fastnat så kraftigt.