Minskningen var något mindre än tidigare år men har nu nått en historisk låg nivå. En fjärdedel av mängden kött som konsumeras i Tyskland består av fågelkött, främst kyckling. Det åt man betydligt mer av förra året: från 12,2 till 13,1 kilogram.
I Tyskland pågår sedan länge en samhällsdebatt om modernisering av jordbruket och djurhållningen. Mycket fokus ligger på de stora mängder djurgödsel som måste spridas på betesmarker, samt arbetsförhållandena och kvaliteten i tyska slakterier. En expertgrupp, den så kallade Borchert-kommissionen, presenterade för ungefär två år sedan en genomarbetad plan för detta.
En viktig del är att höja djurvälfärden i grisuppfödningar och mjölksektorn. För detta måste stallarna byggas större och delvis (på något sätt) finansieras av staten. Inom tysk politik finns ännu ingen enighet i denna fråga.
Framtidskommissionen för jordbruket (ZKL) anser att statligt stöd bör finansieras genom en momsökning på livsmedel av animaliskt ursprung. Det har beräkningsexperterna i Borchert-kommissionen i Berlin meddelat i ett råd till förbundskansler Olaf Scholz.
I det tidigare utgivna rådet om en genomgripande jordbrukstransition fanns tre möjliga finansieringsvarianter: momsökning på kött och mejeriprodukter, en ny köttskatt eller ett bidrag från statskassan. Under valkampanjerna 2021 kunde de nu regerande centrumvänsterkoalitionspartierna (SPD, De gröna och FDP) inte enas om detta.
Huvudfrågan var (och är fortfarande) vem som slutligen ska betala detta stöd: gårdbrukaren själv, köttkonsumenten eller alla skattebetalare. Ekonomiexperterna säger nu att att höja momsen (som sänktes för två år sedan) är den enklaste och mest praktiska lösningen.
Den tyska lantbruksorganisationen DBV säger sig vara emot detta: högre moms eller en ny särskild köttskatt gör det dyrare för konsumenten och kan leda till lägre försäljning. DBV:s ordförande Joachim Rukwied förespråkade finansiering via allmänna medel genom beskattning.