Att programmen är så begränsade beror främst på tidspressen efter det oväntade fallet för den mittenvänster "stoppljuskoalition" bestående av SPD, FDP och De gröna. Många planer är också begränsade eftersom det inte främst är den federala regeringen i Berlin som ansvarar för dessa frågor, utan i hög grad de regionala delstatsregeringarna. Att formulera ny politik är i Tyskland ofta en fråga om samråd och kompromisser med de sexton delstatsregeringarna.
CDU/CSU, under ledning av Friedrich Merz, vill återinföra den förra året avskaffade billigare jordbruksdieseln (till stor del). Han hoppas därigenom vinna röster från de missnöjda och protesterande tyska bönderna. CDU/CSU säger att de stödjer den agrara omställning som föreslås av ZKL-framtidskommissionen, men kommer inte med några konkreta förslag.
Merz understryker också vikten av att minska byråkratin. Han förespråkar ett moratorium på nya regler. Dessutom vill CDU/CSU att Tyskland i EU ska verka för mindre detaljerade föreskrifter, så att EU-länderna får större frihet att utforma sin politik.
Andra partier som den högerextrema AfD och nykomlingen Bündnis Sahra Wagenknecht (BSW) vill helt eller till stor del lämna EU. AfD betonar vikten av nationell suveränitet och motsätter sig EU-reglering. De vill dessutom helt upphöra med militärt stöd till Ukraina.
SPD under förbundskansler Olaf Scholz strävar efter ett "digitalt och byråkratifritt" jordbruk. SPD vill reformera jordbrukssubventionerna (liksom EU): från hektarersättning till inkomststöd. Konkreta förslag om reform av djurhållningen eller ändring av gödselregler saknas dock även i deras program.
De gröna lägger däremot tonvikt på investeringar i miljövänliga jordbruksmetoder och återupprepar ZKL-förslagen. De vill höja skatten för de rika för att finansiera denna gröna omställning och förespråkar en höjning av minimilönen till 15 €.
FDP, traditionellt förespråkare för fria marknadsprinciper, har kritiserat försök att lättja skuldtaket. De betonar vikten av budgetdisciplin och är återhållsamma med utökade offentliga utgifter.
Die Linke har uttalat sig mot frihandelsavtal som Mercosur, av oro för påverkan på lokala bönder och miljöstandarder. Die Linke vill avskaffa moms på livsmedel. BSW vill återuppta importen av rysk gas och vill till och med reparera och åter sätta i drift Nordstream 2-rörledningen.
De senaste opinionsundersökningarna visar att CDU-ledaren Friedrich Merz för två veckor sedan inte tagit alltför stor skada av sitt misslyckade försök att med stöd av det högerextrema AfD driva igenom en skärpning av asylpolitiken.
Dessa undersökningar visar att CDU/CSU kan få omkring trettio procent av rösterna, att Alternative für Deutschland (AfD) når drygt tjugo procent, SPD och De gröna vardera cirka femton procent. FDP, BSW och Die Linke ligger alla runt femprocentsspärren.
Det finns dock stora regionala skillnader i väljarbeteende. I de tre östra delstaterna (det tidigare Östtyskland) kan de högerextrema AfD och nykomlingen BSW tillsammans nå majoritet, men deras resultat i hela förbundsrepubliken är betydligt mindre.
CDU-ledaren Merz har uteslutit en koalition med AfD. Det är inte uteslutet att tre partier behövs för en majoritet. I så fall blir frågan om CDU och SPD går samman med De gröna eller med de oerfarna nykomlingarna från Sahra Wagenknecht.
De konservativa CDU:arna i Bayern vill absolut inte samarbeta med De gröna och har redan föreslagit en egen kandidat för jordbruksministerposten (BMEL). Men den tilltänkte kanslern Merz har inte uteslutit en koalition med SPD och De gröna.