Senaste incidenterna ses i allt mindre utsträckning som isolerade händelser. Polens premiärminister Donald Tusk varnar för att Ryssland kan framställa attacker mot länder som stöder Ukraina som ”olyckor”. EU:s utrikeschef Kaja Kallas kallar de senaste incidenterna för väl genomtänkta försök att försvaga Europas beslutsamhet och skapa splittring.
Funktioner
Hotet begränsar sig inte till en klassisk militär attack. Europeiska länder räknar också med cyberattacker, sabotage, desinformation, valpåverkan och störningar av viktiga funktioner. Angreppen kan variera land till land och riktas exempelvis mot militär infrastruktur, kollektivtrafik eller andra avgörande funktioner.
Det gör det också svårare att avgöra när en rysk handling ska betraktas som en faktisk attack. Inom NATO gäller att en attack mot en allierad är en attack mot alla. Frågan är hur alliansen ska reagera på provokationer och andra åtgärder som inte enkelt kan definieras som traditionella militära attacker.
Promotion
Krigsbok
Därför uppmanas europeiska länder att förbereda sig bättre. Storbritannien reviderar sin så kallade krigsbok, som inte uppdaterats på flera decennier. Kallas förespråkar bland annat bättre skydd av infrastrukturen, stärkt cybersäkerhet och mer underrättelseutbyte mellan europeiska länder.
Politiska och militära ledare försöker samtidigt göra befolkningen mer medveten om riskerna. I Storbritannien uttrycks varningar om att samhället psykologiskt inte är tillräckligt förberett på en allvarlig kris. Sverige och Finland involverar redan mycket mer intensivt sina medborgare i förberedelser för nödsituationer. Nederländerna rekommenderade nyligen att man i hemmet bör ha en matkasse för inte tre utan åtta dagar.
Civila och företag
Tillvägagångssättet går därför längre än att bara förstärka försvaret. Civila, reservofficerare, sjukhus, kraftbolag och andra samhällsorganisationer kan få en roll när en allvarlig kris bryter ut. I Finland utbildas dessutom samhällsledare i hur samhället ska fungera vid en sådan kris.
Mer militär och samhällelig beredskap presenteras samtidigt som ett sätt att förebygga krig. Utgångspunkten är att ett samhälle som är psykologiskt och militärt bättre förberett blir mindre sårbart. Kallas vill dessutom att ryska attacker ska bemötas med konkreta åtgärder.
Ukraina
Skyddet av vital infrastruktur får också mer uppmärksamhet. Det handlar inte bara om synliga militära mål. Undervattenskablar och datasystem kan också drabbas. EU arbetar därför med internationellt samarbete för att bättre skydda infrastruktur på havsbotten.
Samtidigt fortsätter Europa att militärt stödja Ukraina. Europeiska kommissionen arbetar med betalningar för ukrainska försvarsinvesteringar och har godkänt produktionsplaner för Patriot-missiler. Kallas säger att Europa inte kommer att minska sitt stöd till Ukraina även om Ryssland ökar pressen.