Att bevara enigheten anses vara den viktigaste uppgiften för ledarna för de 32 NATO-länderna. Toppmötet i Ankara ska signalera att alliansen, trots olika ståndpunkter, fortsätter att agera tillsammans gentemot de ryska säkerhetshot som Europa står inför.
En central roll tilldelas NATO:s generalsekreterare Mark Rutte. Han försöker (precis som för två år sedan vid NATO-toppmötet i Haag) hålla USA nära alliansen och vill förhindra att meningsskiljaktigheter skymmer det gemensamma budskapet.
Trump
Den amerikanske presidenten Donald Trumps inställning spelar en viktig roll. Hans åsikter om NATO, försvarsutgifter och de europeiska allierades ansvar har stor påverkan på relationerna inom alliansen.
Promotion
Samtidigt växer övertygelsen inom NATO att Europa måste ta ett större ansvar för sitt eget försvar. Därför står ytterligare höjningar av försvarsbudgeten och en utökning av den militärindustriella kapaciteten högt på toppmötets agenda.
Fler vapen
Stärkandet av försvarsindustrin får också mycket uppmärksamhet. Allierade vill öka produktionen av militär utrustning för att bättre möta de växande säkerhetsbehoven och öka den gemensamma styrkan.
Stödet till Ukraina förblir dessutom ett av de viktigaste ämnena. De europeiska NATO-länderna och Kanada vill fortsätta ge långvarigt militärt och säkerhetsmässigt stöd. Man diskuterar ett stödpaket på 70 miljarder euro för de kommande åren.
Rysk fara
Trots att europeiska länder tar ett allt större ekonomiskt ansvar understryker NATO att USA förblir militärt oumbärliga för försvaret av Ukraina. Samtidigt förbereder sig Europas allierade för en framtid där de tar en större roll i försvaret av sin egen kontinent.
NATO vill även fortsätta hålla pressen uppe på Ryssland. Allierade fortsätter att betrakta Ryssland som ett långvarigt hot mot säkerheten i det euroatlantiska området. Därför ses toppmötet i Ankara inte bara som ett tillfälle för nya åtaganden, utan även som ett test på den politiska sammanhållningen inom alliansen i en tid av ökande internationell osäkerhet.